Minnesanteckningar - Dialogmöte 2026-03-11
En informations- och frågestund om Välfärdsguiden (VFG) och hur den fungerar.
Vad hittar man i välfärdsguiden.se och vem kan ha nytta av den? Vi passar också på att diskutera vilka frågor vi ska ta upp med våra kommunpolitiker som är inbjudna till nästa dialogmöte i maj.
Ann-Christin Petersén, ordförande i Funktionsrätt Linköping, hälsar alla välkomna och presenterar kvällens innehåll. Därefter tar Daniel Erlandsson från Samordningsförbundet vid och presenterar sig och sin kollega Sabina Minhas-Ling.
Vad är Välfärdsguiden?
Samordningsförbundet är en egen myndighet som samordnar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och regionen. Samordningsförbunden finns lokalt i nästan alla kommuner i Sverige. I vårt fall är det Linköping, Kinda och Åtvidaberg. Syftet med samordningsförbunden är att kunna hjälpa människor på ett bättre sätt. Där har vi skapat Välfärdsguiden. Den hette tidigare Insatskatalogen och var bara tillgänglig för myndigheter. I dag är VFG tillgänglig för enskilda medborgare. Tanken är att den enskilde ska kunna hitta insatser själv.
Daniel Erlandsson visar ett bildspel (se nedan) om hur man använder valfardsguiden.se. Han visar några konkreta exempel på vad den kan användas till. Guiden är gratis och gör det mycket lättare att hitta rätt insats på ett enda ställe och slippa leta runt på nätet. Man kan leta efter en insats som man har hört talas om tex, eller leta efter det du vill ha, t ex träffa människor i sociala sammanhang.
Fråga: Hur omfattande är verksamheten? Svar: Förra årets siffror är 100 000 användare och det är en ökning på 57% från året innan.
Fråga: Hur länge har ni hållit på? Svar: Insatskatalogen (föregångaren till Välfärdsguiden) började 2017(troligen). I dess nuvarande form har den funnits i fyra år.
Fråga: Hur känd är VFG hos handläggare? Kan man utgå ifrån att de känner till detta? Svar: Det är framförallt dem vi försökt nå ut till. Det varierar förmodligen i olika kommuner. Vi har många webbinarer som vi försöker nå ut med och informera. Vi ser på statistiken att den stora användargruppen är personer som jobbar inom myndigheter.
Fråga: Hur länge har Trappan funnits? Stefan Petersson, IFS svarar: Sedan 1973.
Caroline Beinerfelt inflikar att hon har fått många elever till FR-Kontakten via VFG det senaste året. Det är arbetskoordinatorer inom psykiatrin som har hittat att det här stödet finns. De är jättetacksamma för VFG har Caroline fått till sig.
Åhörare: Vi vet att internt på Försäkringskassan förespråkas att VFG ska användas.
Ann-Christin Petersén uppmanar åhörarna att sprida vidare inom sina föreningar att Välfärdsguiden finns och hur den kan användas.
Daniel Erlandsson säger: hör gärna av er, vi ställer upp även i andra sammanhang och berättar.
Ann-Christin Petersén förtydligar att FR-Kontakten, som finns med i VFG, är ett separat avtal som Funktionsrätt Linköping har med kommunen för att hjälpa funktionsnedsatta som vill studera.
Sabinas berättelse
Sabinas berättelse är personlig. Är det något vi missat att berätta? Jo t ex att sajten är programmerad att kunna läsas upp. Det finns t ex ett vägval "Våld i nära relationer". Därför har vi stoppat in en knapp där du kan lämna sidan fort.
Jag är väldigt stolt över vår redaktion. Vi representerar oss alla. Vi har anställda med synnedsättning, ADHD, autism, utmattning, depression, ångest, hörselnedsättning, förvärvad hjärnskada. Det gör oss till väldigt bra testanvändare.
Sabina berättar om trauma från uppväxten. Det förekom dagliga bråk mellan hennes föräldrar. Kulturkrockar men ej pga religion. Sabina blev senare i livet efter en jobbig uppväxt mobbad av en handledare under sin praktik som lärarstudent. Det blev droppen som fick Sabina att krascha. Utmattning, depressioner, ångest. Då fick hon stöd av Försäkringskassans handläggare. Hon fick kontinuitet genom att ha samma handläggare under många år. I vården fanns inte den möjligheten att ha samma läkare eller vårdkontakter. Hon har genomgått 17 års heltidssjukskrivning. Då hade VFG varit bra att ha. Efter 14 år ställde Sabina krav på att något måste göras. Då hamnade hon på Samordningsförbundet. Där har hon jobbat i åtta år nu. Idag är hon anställd på 100% med anpassningar. Hon har fått mycket hjälp på vägen tillbaka av Trappan.
Sabinas råd: Låt det ta tid, det är viktigt att inte ge upp. För henne är det viktigt att dela sin berättelse med andra som behöver hopp.
Fråga: Vad sysslar man med på Trappan?
Stefan Petersson, IFS, svarar: Trappan är en dagverksamhet under ordnade former med social gemenskap, trygghet, struktur och möjlighet att studera på sina egna villkor. En viktig verksamhet är veckans nyheter då vi tittar bakom rubrikerna.
Titta gärna på IFS:s hemsida.
Sabina flikar in att alla vägval VFG har länkar till bra läsning.
Styrelsens Peter Sondelius tackar och överlämnar Claes Laurents nya bok som tack för informations- och frågestunden.
Diskussion om vad vi ska prata med politikerna om på nästa dialogmöte.
Ann-Christin Petersén läser upp en fråga:
Vad gäller vid handläggning av parkeringstillstånd? Vilken form av gradering av sökandens handikapp gäller? Kan de bli av med sitt tillstånd efter många år trots att sökande upplever att ingen förbättring skett? Vem ansvarar för kontrollerna vid parkeringarna? Vem ansvarar för appsystemet för tillgängligheten av platserna? Räcker antalet p-platser? Har privata markägare några krav att bereda handikapplatser? Vi tar med oss frågan till MOS som troligen kan svara bättre på frågorna (tjänstemännen).
Anders Näkne säger att det vi kan fråga politikerna om är saker som vi inte tycker fungerar som det ska. Då kan vi trycka på för att uppnå förändringar.
Fråga: under alla dessa vägarbeten har det försvunnit många handikapplatser. När jag har kontaktat kommunen för att fråga om det finns några ersättningsplatser så är det ingen som vet.
Fråga: När man har ett handikapptillstånd och det t ex blir vinter med mycket snö kanske man behöver åka färdtjänst under vissa tider. Varför kan man då inte söka färdtjänst med samma handlingar som man nyligen fått handikapptillståndet med? Varför måste alla läkarintyg m m skickas in på nytt?
Fråga: Vi som är synskadade kan inte ta oss fram emellan alla vägbyggen/uppgrävningar. Det är omöjligt. Vi bör också ta upp varför kundtjänsten på t ex MOS är så otrevlig? Måste det vara så?
Fråga: När man ansöker om handikapptillstånd gör vår kommun egna tolkningar av läkarutlåtanden. Jag ifrågasätter skarpt om de har den kompetensen?
Förslag: Bjud hit handläggarna så får de förklara hur de arbetar.
Fråga: Utjämningssystemet inom LSS-insatser. Förklaring: Snittkostnad hos kommunerna i hela Sverige räknas ut. De kommuner som haft lägre kostnader än snittet får betala pengar och de som haft högre kostnader får pengar. I Linköping snålar man på LSS-insatser vilket innebär att kommunen får betala pengar. I år får kommunen betala 107 miljoner kronor. Statistiken finns hos SCB. Vid en jämförelse under en tioårsperiod har Linköping betalat in över 400 miljoner och Norrköping har under samma period erhållit bidrag ur utjämningssystemet på 1,4 miljarder kronor. Vi i Linköping betalar alltså in stora summor skattepengar som kommer personer i andra kommuner tillgodo.
Fråga: För ca två år sedan skickades information ut till vårdnadshavare och gode män för personer inom LSS-verksamheten. Med anledning av EU-direktiv om dygnsvila för personalens arbetstider kan vi inte göra några längre utflykter, läger, kollo eller liknande. Det blir endast dagsutflykter. September 2024 kom SKR ut med beskedet att LSS-lagstiftningen trumfar arbetslagstiftningen. Kommunen hade alltså agerat olagligt. Här behövs MBL-förhandlingar men ingenting är klart.
Fråga: Vad gäller tillgänglighet. Kommunen har byggt om mycket i innerstaden. Det har gjorts på ett sätt så att vi synskadade kan över huvud taget inte ta oss fram längre. Det är också många rullstolsburna som har stora problem att ta sig fram. För ett par år sedan var vi ute och testade detta i praktiken tillsammans med politiker. ALLA var då överens om att det här funkar inte! Trots detta görs inget åt det.
Fråga: Tidvis på vintern använder jag rollator. När jag ska åka buss händer det att snövallar lagts upp så jag inte kan använda rampen på bussen, snön är i vägen så rampen kan inte fällas ut. Tanken är man kan använda främre utgången då. Det fungerar inte i praktiken då de nya bussarna har så smal gång så man inte kommer fram med rollator. Vid kontakt med kommunen (Kontakt Linköping) får man vänta länge för att sedan få ett felaktigt svar.
Fråga: Brukarråd? En gång om året kommer information: Det behöver bli oftare.
Fråga: Dementa personer som är yngre (under 65år) borde få komma till ett LSS-boende istället för som idag till äldreboende. Vi har haft kontakt med politiker (Hermansson, Kruzén) och de tycker som vi men det händer ju ingenting.
Fråga: Vi ser en trend att personalstyrkan skalas ner på boenden vilket får de boende att bli sittande på sina rum. Promenader har man inte tid med. Alla har inte anhöriga som kan vara till hjälp.
Caroline Beinerfelt informerar om Lättläst utbildningen 21 maj.
Ann-Christine Petersén påminner om årsmötet och att man kan nominera personer till styrelsen.