Minnesanteckningar Dialogmöte 2025-09-25

Inledning

Ann-Christin Petersén, ordförande i Funktionsrätt Linköping, hälsar alla välkomna. Därefter tar Anders Näkne, vice ordförande, vid och nämner det faktum att man inte får kasta sina trasiga strumpor i soporna längre. Han presenterar Jens Lövgren, Tekniska verken, som ska prata om källsortering och de nya regler och rutiner som kommer under nästa år.

Tekniska verken

Jens Lövgren arbetar som verksamhetsutvecklare inom avfallshantering och återvinning. Han berättar översiktligt om Tekniska verken och visar bildspel och går sedan in på specifikt återvinning. Ambitionen hos Tekniska verken är att "bygga världens mest resurseffektiva region". Med detta menas att ta hand om soporna på ett så bra sätt som möjligt och att omvandla dessa till saker som gör nytta för Linköpingsborna.

Tekniska verkens verksamhet står på tre ben: miljö, affär och samhällsnytta. De har många studiebesök, t ex i förra veckan var några islänningar här. Island skeppar över ganska mycket avfall som de inte kan ta hand om själva. Detta tar Tekniska verken i Linköping hand om.

Fråga: Vilket upptagningsområde har ni? Linköpings kommun primärt, övrigt är kommersiella affärer. Bl a kommuner runt Linköping, tex Mjölby och Åtvidaberg. England är en kund och, som tidigare nämnts, Island.

Det kommer en ny lag under 2026: det ska finnas enkel källsortering där man bor. Gäller 8 olika slags fraktioner. Matavfall, restavfall, plastförpackningar, pappersförpackningar, tidningar, färgat glas och ofärgat glas samt metall. Upphandling pågår av ny "gröna påsen" i växtplast.

Ann-Christin Petersén inflikar att i hennes lilla bostadsrättsförening med nio medlemmar måste man bygga ut sitt förråd till stor kostnad.

Fråga: Hur ska man nå ut till alla hushåll med information om hur man ska källsortera?

Svar: Vad gäller villaboende så kommer Tekniska verken att informera. Gällande flerfamiljshus så är det fastighetsägarens ansvar att informera.

Fråga: När man är synskadad kan det vara svårt att skilja på plast och papper. Vad gäller glas är det omöjligt att skilja färgat eller ofärgat. Ska man chansa på att det blir rätt eller förstör det sorteringen?

Svar: I Askersund klarar man av att skilja ut felaktigt sorterat glas. Det är bättre att sortera än att lägga i blandsopor även om man är osäker.

Fråga: Var ska vi lägga batterier och glödlampor?

Svar: Det kommer att finnas påhängslåda till sopkärl där man kan lägga sådant samt småel. Men - för dessa finns inte kravet att det ska vara boendenära.

För textilier finns ingen riktigt bra återvinning. Lagstiftarna har tvingats backa på den lagen men det kommer att komma ett producentansvar på textilier. Detta är EU-direktiv som ska komma in i svensk lagstiftning inom tre år.

Fråga: Sånt som är i plast men inte förpackning, tex plastmugg, kan man sortera det som förpackning?

Svar: Ja det går bra men inte större saker som trädgårdsmöbler i plast.

Fråga: Ska saker rengöras?

Svar: Nej det behövs inte för återvinningens skull.

23 mars kommer de nya villatunnorna (50 000 tunnor). Två olika tunnor som töms med olika intervall. Man kommer att kunna få avisering via sms när det är dags för tömning .

Höjd på nya tunnor 1,07m. Om man inte kan flytta sopkärlet till tomtgränsen kan man få den hämtad/lämnad inne på tomten mot en extra avgift. Avståndet kan vara max 50 meter.

Fråga: Underjordiska behållare, kan de inte användas mer?

Svar: Kan användas för restavfall(blandsopor) men inte till matavfall.

Sorteringskasse kommer att delas ut till alla villahushåll. Om fastighetsägaren beställer kan även hyreslägenheternas boende få dessa.

Fråga: Om restavfallet minskar i mängd, vad ska vi bränna för fjärrvärmen då?

Svar: Vi kan få avfall från andra kommuner eller andra länder.

Fråga: Kommer återvinningsstationerna finnas kvar?

Svar: Ja, det kommer att utvärderas hur mycket de används framöver och behövs de så kommer de att finnas kvar.

Följdfråga: Vem beslutar om detta?

Svar: Kommunen och Tekniska verken tycker till. Tekniska verken vill ha dem kvar.

Peter Sondelius tackar Jens Lövgren och presenterarar nästa talare, Martin Liabeck från kommunen.

Linköpings kommun

Martin Liabeck arbetar som beredskapssamordnare sedan åtta år. Han tycker han får vara med och påverka och göra livet bättre för många människor.

Martin Liabeck tipsar om vad jag ska tänka på som privatperson? Titta lite framåt. Ha lite grejor hemma. Vad är en sannolik kris? T ex som i Västernorrland nu nyligen med bortspolad väg och de svårigheter det för med sig.

Fundera på: vad kan hända? Vad behöver jag?

Vad är troligast? Det är tveklöst strömavbrott. Då fungerar inte avlopp, betalningar, inget digitalt. Telefonmasternas reservkraft räcker ca 1,5 timme. Powerbanks, mediciner, mat och vatten är exempel på vad som är bra att ha hemma. Om alla klarar sig i två veckor är vi bra rustade.

Kontakten med vänner mycket viktigt. Det är viktigt att hålla hoppet uppe. Sällskapsspel är ett bra tips när man kanske sitter i skyddsrummet eller inget annat fungerar.

Kommunalt vatten som du häller i ren dunk och ställer mörkt håller sig drickbart i fem år minst. Varje person behöver minst tre liter vatten per dygn.

Något som är bra att ha är en kärra för att dra vatten från kommunala trygghetspunkter. Kommunen har 14 trygghetspunkter med brunn och reservkraft. Ytterligare trygghetspunkter finns där vi kan få information.

Kolla upp P4 och närradions frekvenser för information. En förenklad version av kommunens hemsida är på gång (som kan användas vid cyberattacker).

Fråga: Personer på boenden, vem har ansvaret där?

Svar: det är alltid individens skyldighet, vilket innebär att du som anhörig ska ha koll på att det finns mediciner tex.

Kommunen har ansvar att fullgöra sina skyldigheter MEN endast det som räknas till samhällsviktig verksamhet: skola men inte gymnasium, bibliotek men inte idrott, vård och omsorg har här en väldigt stark ställning.100 dagar är målet att klara de samhällsviktiga verksamheterna.

Fråga: Vad säger budgeten, det kostar att lägga upp lager?

Svar: Ett centrallager inom kommunen är önskvärt och arbetas emot.

Ann-Christin Petersén påminner om att vi pratar om krisen, inte kriget. Dessa frågor måste ställas lite då och då.

Fråga: Trygghetspunkter hur tar vi oss dit (synskadad)?

Svar: Trygghetspunkterna kommer att vara så utspridda som möjligt. Om du inte finns med i vår omsorg. Ring då till oss på något sätt så vi vet att du behöver hjälp.

Ideella krafter hoppas vi mycket på. Frivilliga resursgruppen har vi ett samarbete med samt Röda korset. Vid kriser har vi sett att folk hjälper varandra.

Fråga: Strömmen går och jag (rullstolsburen) bor på fjärde våningen med hiss. Ska jag stanna i lägenheten eller försöka ta mig ut?

Svar: Har du vatten och konserver så stanna hemma. Det handlar inte om att man är ensam och övergiven utan att man klarar sig tills kommunen hinner organisera det som behövs.

Ha alltid bilen halvtankad aldrig tom.

Skyddsrummen i Sverige byggdes på 50-60 talet. Det finns en karta på MSB.se. Skyddsrummen är öppna för alla. Du hör inte till något speciellt skyddsrum. De har dock inte servats på 30år men är rejält byggda. Staten äger skyddsrummen och de är statens ansvar.

Det främsta behovet är dock två väggar och inga fönster för att få är en trygg yta. Tex badrum eller källare.

Rum i rum för att hålla värmen. Snabbvädra ordentligt kort tid.

Fråga: Finns det något sätt att värma mat när man är blind? Det är då omöjligt att hantera öppen låga som i ett stormkök.

Svar:Det finns mjukkonserver. Finns även att köpa en "kempåse" som värmer maten till 65 grader.

Avslutning

Peter Sondelius tackar Martin Liabeck för informationen och svar på åhörarnas frågor.