Ann-Christin Petersén, ordförande i Funktionsrätt Linköping, hälsar landshövding Gunilla Svantorp och alla deltagare välkomna. Därefter tar Anders Näkne, vice ordförande, vid och ställer frågan om vad länsstyrelsen har för roll i frågan om konventioner?

Gunilla Svantorp, landshövding,börjar med att berätta om sin bakgrund. Hon arbetade före den politiska karriären inom barnomsorgen hemma i Årjäng. Hon har varit riksdagsledamot i 15 år och under den tiden arbetat mycket med utbildningsfrågor. Därefter blev hon ledamot i trafikutskottet och fick arbeta med trafikfrågor. Det var en uppgift som hon inte var så intresserad av till att börja med men det visade sig vara intressant när hon väl fått sätta sig in i arbetet.

I rollen som landshövding är hon som statlig tjänsteman politiskt neutral. Hon har även boplikt, det vill säga att det inte är valbart att bo på Linköpings slott. Landshövdingen disponerar en privatvåning i den äldsta delen av slottet.

Just nu är slottets representationsdel under renovering vilket gör representation lite svårare. Dock har stora matsalen inte rörts ännu. Där har nyligen guvernörer från Kenya varit på "afternoon tea". Således finns behov av representationsrum så det är lite besvärligt under tiden renoveringen genomförs.

Vad gör en landshövding? Länsstyrelsens chefer är landshövdingen och länsrådet. Sedan 2014 (när Ryssland annekterade Krimhalvön) förändrades landshövdingens och Länsstyrelsens uppdrag mycket. Den nya delen av uppdraget är omfattande:

• Att stärka det civila totalförsvaret
• Att samla aktörer i ett civilt beredskapsråd, till exempel polisen och Livsmedelsverket
• Att öva i skarpt läge

Sedan 2022 är landet indelat i sex civilförsvarsområden. Östergötland tillhör Region Syd. Östergötlands landshövding är civilområdeschef för Region Syd.

Detta innebär för Gunilla Svantorp många interna möten och övningar vilket gör att hon inte hinner träffa medborgarna ute i samhället så mycket som tidigare landshövdingar har kunnat göra. Det faller på hennes lott att rapportera till staten om det finns förändringsbehov i beredskapen.

Som myndighetschef är Gunilla Svantorp chef för 360 anställda tillsammans med länsråd Ann Holmlid. För att uttrycka det lite enkelt är Gunilla chef "utåt" och Ann chef "inåt". Länsstyrelsens dagliga drift sköts av ett antal enhetschefer.

Alla rikets 21 landshövdingar träffas minst en gång per månad och det finns många samverkansråd, exempelvis integrationsråd och jämställdhetsråd.

En enskild tillgänglighetsfråga som Gunilla Svantorp belyser är att Linköpings slott inte har någon hiss. Det som finns är en mathiss till köket men det är inte accepterbart att den som inte klarar trappor ska slussas in genom köket. Det är viktigt att säga ifrån i en sådan fråga tycker hon.

En fråga som kom upp: Kommer slottsträdgården att vara oftare öppen för besökare? I dag är det begränsat till åtta guidade turer per år med begränsat antal deltagare. Gunilla Svantorp svarar att landshövdingen inte äger den frågan. Dock tål inte trädgården hur mycket gångtrafik som helst utan att skadas

Styrelseledamot Claes Laurent tackar landshövdingen och överlämnar en bok som han själv är författare till.

Ann-Christin Petersén, ordförande i Funktionsrätt Linköping, hälsar alla välkomna. 

Därefter tar Anders Näkne, vice ordförande, vid och förtydligar att vi inte ska informeras om krigsberedskap utan det gäller situationer då samhällets system och nätverk av någon anledning inte fungerar under en tid. Funktionshindrade personer kan då inte agera som andra. Elektricitet kan vara livsnödvändig för utrustning som behövs. Hur ska en person som inte ser kunna hitta vatten? Vad gäller nätet så är det ofta så att det behövs en app på telefonen för att öppna dörrar tex.

Två frågor som Anders Näkne ställer direkt till de inbjudna:

• Får insatspersonal utbildning i krishantering?
• Om personen i vanliga fall klarar sig själv med hjälpmedel, finns det då tillgång till tillfällig hjälp vid en samhällskris?

Niklas Johansson, Linköpings kommun, svarar att det dygnet runt finns fem tjänstemän i kommunen som har jour.

Han berättar vidare att civilt försvar bygger på samverkan, inte order. Det innebär att vi alla ska hjälpas åt. Beslut måste kunna tas snabbt i krislägen. Samverkan bör ske med övriga aktörer tex elbolag och mobiloperatörer. Kommunens mål är att alla ska kunna få samma stöd som när inte krisläge råder.

Nationell suveränitet är en förutsättning för att detta ska fungera. Ett exempel är att Linköpings kommun är nästan dagligen utsatt för cyberattacker. I höstas hade kommunen en krisledningsövning. Det som "hände" var en cyberattack samtidigt som ett tåg spårade ur och ett ställverk exploderade.

Kommunen arbetar med att inrätta trygghetspunkter där man kan hämta vatten och ladda sin telefon tex. 

Pengar finns till inköp av reservkraftverk men tillgången är dålig. Med det osäkra läget i Europa så är det en strykande åtgång på sådana. En annan sårbarhet i samhället är att 50 % av alla livsmedel importeras.

För mer information → Bilaga 1 - Civil Beredskap

Ann-Christin Petersén inflikar att det är också viktigt att kontanter inte försvinner som betalmedel. Funktionshindrade kan ha svårt att klara av andra betalmetoder.

Nu tar Lise-Lott Ardell och Linn Thurfjell över och berättar om beredskapen inom social omsorg (se bilaga 2).

→ Bilaga 2 - Beredskap inom social omsorg

De berättar att det finns 35 grupp- och servicebostäder med ca 6 platser på varje ställe. Personal på dagverksamhet är skyldig att hjälpa till vid boenden under kriser. Då prioriteras boenden före dagverksamhet. Personalen arbetar också schemalagt på fler enheter för att minska sårbarheten.

Planerat framåt är utbildning av chefer genom Socialstyrelsen.

Fråga: Om en person är beroende av respirator, hur gör man om elen försvinner? Svaret är att personen kanske måste flytta till ett annat boende för en tid.

Nu blir det kort paus för kaffe och sedan tar Andreas Hagström, kultur- och fritidsförvaltningen, vid. Han uppskattar samarbetet med Funktionsrätt Linköping vid planering av tillgänglighet i nya anläggningar och säger att det har gett konkret resultat.

Han visar bildspel (se bilaga 3) om nya Tinnerbäcksbadet och beskriver med ord för de synskadade i lokalen. 

År 2030 ska allt vara klart med badanläggningen (se bilaga 3).

→ Bilaga 3 - Nya Tinnerbäcksbadet/badanläggningen

Fråga: Kommer det att finnas ramp för rullstolar till utomhusbassängerna?

Svaret är att i badsjön kommer man att kunna rulla ner utan ramp.

Planer och idéer som finns hos fritidsförvaltningen om möjliga nybyggnationer (se bilaga 4):

• Bandyplan
• Bandyhall med ev möjlighet till curling och boule
• Ishall för parasport med no-fall-utrustning
• Multihallen är på gång och ska vara färdig 2027. Tiden har kortats upp (se bilaga 5).

→ Bilaga 4 - Planer och idéer 

→ Bilaga 5 - Multihall

Andreas Hagström betonar att förvaltningen vill ha fortsatt hjälp av Funktionsrätt Linköping med att identifiera tillgänglighetssvårigheter och hitta lösningar.

Ann-Christin Petersén, ordförande i Funktionsrätt Linköping, hälsar alla välkomna. Hon inleder med en kort bakgrund till att socialtjänstlagen ska förändras för att lagtexten ska fokusera på att arbetet ska vara mer förebyggande, tillgängligt och kunskapsbaserat. Men först, luciatåget!

Vi får njuta av vackra julvisor i ett mysigt luciatåg från Glädjekällan. På repertoaren står Bjällerklang, Rudolf med röda mulen, Sankta Lucia och många fler klassiska julsånger. Det är mycket uppskattat av publiken. Det blir inrop och applåder och Ann-Christin Petersén överlämnar ett presentkort "till något gott" som tack för underhållningen.

Därefter tar Ulla Salmela Trosell till orda och berättar om den förändrade socialtjänstlagen som ska träda i kraft den första juli 2025. Den nuvarande lagen är över fyrtio år gammal och samhället har förändrats mycket sedan 1982.

Innehållet i Ulla Salmela Trosells föredrag sammanfattas väl i bilagan som medföljer dessa anteckningar.

Några punkter Ulla Salmela Trosell betonade och som ska förändras

• Det ska finnas en tydlig definition av vad socialtjänst är
• Allt som utförs kommer att benämnas insatser
• Man kommer att fokusera på den enskildes behov
• Socialtjänsten ska arbeta förebyggande (det får inte sparas bort)
• Vid behov ska socialtjänsten vara lätt tillgänglig alla tider och alla dagar
• Det får inte finnas omotiverad skillnad mellan könen för att bevilja en insats

Ann-Christin Petersén frågar om kostnaden för detta? Regeringen tillsätter ekonomiska medel under tre års tid.

Fråga: Finns det några nya målgrupper?

Kriminella är en relativt ny målgrupp. Även våld i nära relation (inte ny) men belyser att det ofta är en komplexitet i problemen som kanske inte var lika vanlig då den gamla lagen infördes.

Fråga: Varför har man tagit bort ledsagningen på sjukhuset?

Det var ett projekt som drevs av Funktionsrätt Östergötland med medel från Allmänna Arvsfonden. Idag finns tyvärr inga pengar till detta.

Fråga: Hur ska omställningen gå till?

Kommunen måste göra en nulägesanalys, skatta data med enkäter och göra konsekvensbeskrivningar av de prioriteringar som planeras.

Fråga: Kan den nya lagen tvinga nämnder att samarbeta? Ledsagning av barn mellan hem och skola verkar ha fallit mellan nämnderna.

Ulla Salmela Trosell vet inte det men önskar att detta blir beslutat på högsta nivå.

Ordförande Ann-Christin Petersén tackar Ulla Salmela Trosell och överlämnar Claes Laurents nya bok som tack för informations- och frågestunden. 

Ann-Christin Petersén, ordförande i Funktionsrätt Linköping hälsar alla representanter från medlemsföreningarna, och Hanna Flod från Linköpings kommun, välkomna.

Hanna Flod är här för att informera om de nya reglerna för ansökningar av grund- och aktivitetsbidrag från kommunen inför verksamhetsåret 2025. Hon arbetar hos socialförvaltningen med utvecklingsfrågor och har jobbat med föreningsbidraget i ca 1 ½ år.

Hanna Flod går igenom hemsidan punkt för punkt och förklarar att från och med i år ska alla grunduppgifter rapporteras in i Interbook Gosenast 31 augusti. Om föreningen blir godkänd som bidragsberättigad har man möjlighet att söka bidrag under tiden mellan 1 september t o m 31 oktober.

Grundbidraget betalas ut i början av verksamhetsåret men vad gäller aktivitetsbidraget betalas det ut i efterskott mot kvitto. För aktiviteter som är godkända för bidrag får föreningen alltså ligga ute med kostnaden. Aktivitetsbidraget betalas ut vid årets slut för alla årets sammanlagda aktiviteter.

Synpunkter och frågor från föreningarnas representanter:

Det kan vara svårt för många föreningar att ligga ute med större summor vilket kan bidra till att mer kostsamma aktiviteter inte blir av. Hanna Flod svarar att anledningen till årsvis utbetalning är att kommunen inte har någon extra resurs som administrerar utbetalningarna.

Budgeten i föreningen läggs på årsmötet som sker efter årsskiftet till verksamhetsåret. Det är omöjligt att skicka in en budget till Interbook Go som inte är godkänd ännu. Hanna Flod svarar att ett utkast till en budget räcker som underlag.

Ska vi tolka detta som att skuggbudget och skuggverksamhetsplan gäller? På detta svarar Hanna Flod klart ja.

Informationen borde gått ut direkt till föreningarna. Vissa föreningar har inte hunnit med att registrera uppgifter i tid eftersom de inte visste att tidsfristen tidigarelagts med två månader (tidigare år skulle allt in senast 31 oktober). Hanna Flod tar med sig frågan om sista registreringsdag 31 augusti kan flyttas fram.

Hur vet vi att vår förening är godkänd för ansökan? Om ni blivit godkända ser ni en kod som syns då ni loggar in i Interbook Go.  

Ann-Christin Petersén visar då bildbevis på att detta inte synts vid inloggning hos förening.

Vad som är Social- och Omsorgsnämndens ansvarsområde? Hanna Flod svarar aktiviteter som riktar sig till åldrarna 0-65 år. 

Ann-Christin Petersén kommenterar med att funktionshinderföreningar har medlemmar i alla åldrar. Åhörare inflikar att ålder inte är bra som kriterium. Målgrupp borde det vara.

T ex hörselskada försvinner inte för att man fyller 65år och pensionärsföreningar är något helt annat. Hanna Flods råd är att man ska följa föreningens stadgar gällande målgrupp för att välja vilken nämnd man ska söka bidrag hos (Social- och omsorgsnämnden, SON eller Vård- och äldreomsorgsnämnden, VÄN).

Ann-Christin Petersén frågar om man kan söka grundbidrag hos SON och aktivitetsbidrag hos VÄN? Här blir svaret ett klart nej, vi kan endast söka hos en nämnd för samma förening.

Anders Näkne frågar om det finns ett maxbelopp för vad en aktivitet får kosta? Hanna Flod återkommer i den frågan.

Ann-Christin Petersén frågar om en länsförening som har verksamhet i Linköping kan söka för den delen av sin verksamhet? Hanna Flod svarar att ni ska skicka in ansökan så bedömer vi utifrån helheten.

Ann-Christin Petersén påtalade att vi måste jobba tillsammans med kommunen för att rädda föreningar från att läggas ner p g a krångel eller förändringar.

-Vad vill medlemmarna ha?

-Vad vill kommunen att vi "vill" ha?

Ann-Christin tackar Hanna Flod för att hon kom till Funktionsrätt Linköpings dialogmöte och informerade och svarade på frågor.

Ann-Christin Petersén, ordförande Funktionsrätt Linköping, hälsar alla representanter från medlemsföreningarna och Johan Åkerlind, chef för beställningscentralen Östgötatrafiken, samt medarbetarna Janita och Martin välkomna.

Johan Åkerlind är här för att visa och berätta om den nya app som ska användas till att boka färdtjänstresor. Den startades 1 april.

Anders Näkne, vice ordförande Funktionsrätt Linköping berättar att det kunde vara problem med att använda appen vid uppstarten men det är inte ämnet för kvällen. Nu ska vi lära oss hur appen fungerar.

Johan Åkerlind berättar att han varit med och startat beställningscentralens tidigare system som nu inte fungerar längre. Det var inte möjligt att behålla det gamla systemet då det slutade leverera siste mars. Med det nya systemet hoppas man att 60% av telefonsamtalen ska kunna hållas på max en minut vilket ska minska kötiderna betydligt. I Östergötlands län är det 17 000 personer som är beviljade färdtjänst och det utförs 5 500 resor per dag i snitt.

Det första användaren behöver göra är att ladda ner Östgötatrafikens beställningsapp till sin telefon. Kundnummer krävs i dagsläget men i en nära framtid kommer det att krävas bank-ID för detta steg. Därefter väljer användaren själv en fyrsiffrig kod för inloggning.

En fråga från åhörare som kom upp:

Ibland ringer chauffören till användaren och meddelar försening eller vill fråga något som rör en nära förestående resa. Då visar telefonen "okänt nummer" vilket medför att det kan vara obehagligt att svara för den som ska resa. Är det möjligt att koppla chaufförens nummer till beställningscentralen hos Östgötatrafiken så man vet vem som ringer?

Johan Åkerlind svarar att det inte fungerar så i dagsläget men han noterar önskemålet för framtiden. 

Anders Näkne påpekar att fler resealternativ att välja mellan vid beställningstillfället vore önskvärt samt att pushnotiser vid förseningar inte alltid fungerar. Något som Johan Åkerlind utlovar ska komma är en kartfunktion så du före resa ska kunna se var bilen befinner sig och på så sätt vara förberedd.

En övrig synpunkt, flera åhörare upplever att chaufförerna ofta kör för fort och är stressade. I de fallen finns ingen förståelse för obehaget att sitta i rullstol när det kränger eller svänger hastigt.

Johan Åkerlind svarar att sådana upplevelser ska anmälas till Östgötatrafiken. Han tillägger att det i dagsläget inte går att få information om vem som kört en viss resa men möjligtvis blir det incheckning i bilen för chaufför i framtiden. I dagsläget är det två företag, Vikbolands Taxi och Taxibil, som levererar färdtjänstresor och det innebär att det kan vara olika rutiner som gäller hos dessa bortsett från de krav som Östgötatrafiken har i sin upphandling.

En fråga som kommer upp är ifall ett ombud, tex assistenter, kan vara ombud till flera användare?

Johan Åkerlind svarar att det är möjligt i dagsläget.

Ibland behöver man ändra en resa. Man behöver fortfarande resa men tex ändra tid. Då ger Johan Åkerlind rådet att boka den nya resan innan du avbokar den gamla. På så sätt riskerar man inte att bli utan resa den aktuella dagen ifall det är många bokningar så bilarna inte räcker till. Här fick vi inte riktigt svar på hur detta sköts rent praktiskt i appen.

I alla lägen, förtydligar Johan Åkerlind, om du är missnöjd gör du ett kundärende. Det hjälper Östgötatrafiken att ge bättre service om de får veta vad som fungerar dåligt.

Ann-Christin tackar Johan Åkerlind, Janita och Martin för att de kom till Funktionsrätt Linköpings dialogmöte och informerade och svarade på frågor i en fråga som berör väldigt många av våra medlemmar.

Som avslutning på Dialogmötet blir vi underhållna av "Robin & Ingela" under tiden vi förtär smörgåstårta samt tillhörande dryck.

Ann-Christin Petersén, ordförande Funktionsrätt Linköping hälsa alla välkomna!

Vi har bjudit in politiker i Linköpings kommun för att diskutera samarbete mellan Funktionsrätt Linköping och Linköpings kommun, idag och i framtiden.

Det här är en möjlighet för oss att diskutera med våra politiker om hur våra frågor och vår situation kommer hanteras framöver. Därför är det viktigt att alla våra medlemsföreningar deltar på mötet. Ju fler vi är desto starkare är vi.

Vi inom Funktionsrätt Linköping bjuder härmed in politiker i Linköpings kommun till en diskussion om samarbete mellan Funktionsrätt Linköping och Linköpings kommun.

Vi vill gärna diskutera hur ni ser på detta idag och i framtiden.

Vi önskar att varje parti som är representerade utser någon som under 5 minuter berättar om hur ert parti ser på det här samarbetet.

Därefter diskuterar vi tillsammans.

Några frågeställningar som vi önskar berörs under mötet är:

• Funktionshinderrörelsen har som alla andra ideella föreningar ibland svårigheter att rekrytera personer som tar på sig ideella uppdrag. Det kan på sikt göra att Funktionshinderrörelsen försvagas och samarbetet med kommunen måste ses över.
• Transparensen när kommunen tar beslut är ibland dålig. Det är svårt att få tillgång till de underlag som används för de beslut som politiker tar.
• Samråd med Funktionshinderrörelsen
• Det funktionshinderpolitiska programmet 

Ann-Christin Petersén, ordförande Funktionsrätt Linköping hälsar alla representanter från medlemsföreningarna och Annika Krutzén, ordförande i Social- och Omsorgsnämnden, välkomna!

Annika Krutzén är här för att vi tillsammans ska ha en diskussion om hur den framtida omsorgen bör se ut för att möta behoven från personer med olika funktionsnedsättningar.

Vi ska inte fokusera på det som varit utan fokus ska vara att försöka få framtiden att bli så bra som möjligt.

Anders Näkne, vice ordförande Funktionsrätt Linköping presenterar en sammanställning av de frågor som Funktionsrätt Linköping fått in i förväg av föreningarna.

1. Vad ska omsorg vara i framtida Linköping? Ingå/inte ingå?

2. Hur kan Funktionsrätt Linköping stötta? Bidra med vår kunskap?

3. Specialinriktning inom omsorgen, som tex boende och daglig verksamhet?

4. Kultur och fritid inom omsorgen?

Fråga 1:

Vad ska omsorg vara i framtida Linköping? Ingå/inte ingå?

Annika Krutzén börjar med att förklara läget som är tufft, som inte ser ut att bli bättre. Det är stor personalbrist, även brist på vikarier.

Annika fortsätter: Vad är omsorg och vad är inte omsorg? Går det att dela upp uppgifterna? Så att t ex en undersköterska inte ska putsa fönster utan det kanske utförs av någon med den specialkunskapen. Omsorgsyrket blir då förhoppningsvis mer attraktivt. Man gör då det man är utbildad för.

Fråga: Hur det blir om t ex assistenten inte ska städa?

Annika: Det handlar inte om att ta bort utan att dela upp. En undersköterska ska kanske inte städa, det kan kanske någon med den kompetensen göra.

Fråga: För att spara pengar är det väl bra om Social- och Omsorgsnämnden samarbetar med hela kommunen, görs det?

Annika: Det är trögjobbat men det vore bra om det inte var lika uppdelat. Vi står inför stora förändringar. Vi måste se mer framåt och samarbeta mer med er. Allt som tas upp t ex idag tar jag vidare. I RFD försöker vi nu också ha mer framåtspaning och fokus på hur vi kan lösa problemen tillsammans.

Fråga: Hur ska tillfällig omsorg fungera? Finns det?

Annika: Den finns och den ska finnas kvar.

Fråga: En serviceinsats kan i vissa fall bli en omsorgsinsats. Hur ska det fungera om det blir mer uppdelat?

Annika: Det blir en större utmaning för handläggarna som tar dom besluten men givetvis finns det fall där det inte går att dela upp.

Annika pratar lite framtiden inom LSS och korttidsboende.

Hur ser den framtiden ut?

I vårt Politiska program står det att vi ska samla all korttidsvård på ett ställe. Det är positivt och om ett par år är det förhoppningsvis verklighet.

Fråga: Patienthotellen försvinner, varför? Det lämpas över från regionen på kommunen, varför inte samarbeta mer?

Annika: Kortis har mer eller mindre fått ersätta patienthotellen och vi har dialoger med regionen om detta, dagligen.

Fråga 2:

Annika fortsätter, Hur kan Funktionsrätt Linköping stötta? Bidra med vår kunskap?

Vi behöver er hjälp, vi sitter inte på all kunskap själva. Dessa möten är väldigt bra och viktiga.

Det tas väldigt många beslut i kommunen så Annika uppmanar oss att höra av oss med synpunkter, förslag och frågeställningar. Om det är något som inte fungerar är det viktigt att anmäla det så att det blir utrett. Det är ingen nackdel att komma in med något negativt om det sen kan leda till något positivt.

Fråga: Höra av oss var? Kontakt Linköping?

Annika: Ja men har ni något större ärende eller något förslag så kan ni även höra av er till mig direkt.

Fråga/förslag: Det finns på nätet inspelade filmer med funktionsnedsatta där man illustrerar olika situationer i utbildningssyfte. Använder ni sådana filmer?

Annika: Jo det gör vi men vi kan säkert göra det i större utsträckning.

Fråga/förslag: Funktionsrätt Östergötland ihop med regionen gjorde för ett tag sedan så att några med olika funktionsnedsättningar fick delta i olika rollspel på akuten i utbildningssyfte. Något ni kan ta efter?

Annika: Mycket bra förslag, det tar jag med mig.

Fråga/förslag: Vi ska tillsammans med Kultur- och Fritidsförvaltningen göra en turné till olika kultur- och idrottslokaler i Linköping för att visa hur det fungerar för oss människor med olika funktionsnedsättningar. Kanske kan göra något liknande med er?

Annika: Jättebra idé och jag tar med det också.

Fråga 3:

Specialinriktning inom omsorgen, som tex boende och daglig verksamhet?

Annika berättar att det till daglig verksamhet är det fortfarande kö trots en ny aktör. Där behöver vi också titta på inriktningar och även hur många dagligverksamheter man får ha per individ.

Boendena är fortfarande ett problem, där måste vi bli bättre på att matcha.

Förslag: Specialanpassa boendena? Servicehus nära dom som oftast klarar sig själva, boende för yngre med en demenssjukdom?

Annika: Vi måste kanske samarbeta mellan kommunerna för att få till mer specialanpassade boenden. Just nu måste behovet styra.

Fråga 4:

Kultur och fritid inom omsorgen?

Diskuterades inte pga. tidsbrist.

Ann-Christin tackar Annika för att hon kom till detta Dialogmöte. Claes lämnar över en av sina böcker och Annika fick dessutom presentkort till en blomma.

Efter diskussionen blir vi underhållna av Robin och Ingela under tiden vi förtär smörgåstårta och dricker ett glas vin eller något alkoholfritt.

Ann-Christin Petersén, ordförande Funktionsrätt Linköping börjar med att hälsa alla välkomna och ger en liten historisk återblick om färdtjänsten och därefter får alla närvarande presentera sig.

Anders Näkne, vice ordförande i Funktionsrätt Linköping förklarar att detta dialogmöte är en uppföljning av mötet Funktionsrätt Linköping anordnade ang. Färdtjänsttillstånd i Linköpings kommun som hölls den 16 november 2021.

Ett antal politiker från olika partier var närvarande då och vår uppfattning var att många tyckte att den dåvarande tillståndsgivningen inte var tillfredställande och att den i vissa fall drabbade personer med funktionsnedsättning väldigt hårt.

Vi vill nu göra en uppföljning på detta möte och diskutera med er hur det ser ut idag och vad som eventuellt gjorts sedan förra mötet.

Diskussionspunkter för dagens möte är:

• Vad har hänt sedan sist?
• Underlagen som används när tillstånd ska ges?
• Överklagan, hur hantera vi dom?
• Hur kan vi hjälpa kommunen i detta?

Första punkten, Vad har hänt sedan förra mötet?

Alla närvarande politiker är rörande överens om att det inte har hänt någonting sedan förra mötet!

Daniel Ny (L), berättar att han är ny sedan årsskiftet. Han informerar om att det har lagts en interpellation som rörs just detta. Interpellation betyder att dom har ställt en fråga till ansvarigt kommunalråd om man är nöjd med hur det ser ut idag och hur man ser på läget framåt. Ansvarigt kommunalråd måste då svara och sen blir det en debatt i kommunfullmäktige.

Andra punkten, Underlagen som används när tillstånd ska ges?

Anders Näkne frågar, varför använts inte det Funktionshinderspolitiska programmet när det ska beviljas färdtjänst? Eller Agenda 2030? Det står mycket på kommunens hemsida om hur kommunen tycker att personer med funktionshinder ska leva, dom ska vara oberoende, förverkliga sina drömmar och göra massor av grejer. Det kanske inte går alls om inte personen får tex färdtjänst.

Daniel Ny (L), påpekar igen att det är precis det som den där interpellationen handlar om, "När hemmet blir ett fängelse" är nästintill ett bra citat.

Anders Näkne tar upp lite statistik från Östgötatrafiken om att under pandemin så sjönk antalet färdtjänsttillstånd i Östergötland med 15 %.

Nästan alla närvarande politiker säger att lagen bara är det minsta dom ska göra och att dom som kommun kan dom göra mer och att dom nu ska försöka göra mer. 

Anders Näkne berättar att prejudikatet har lätt till att tolkningen av lagen blivit stramare.

Gunnel Sondelius, påpekar att det även har gjorts ändringar när man ska söka färdtjänst. Vissa saker har tagits bort tex kan man inte längre söka ensamåkning eller "förkortad restid".

Tredje punkten, Överklagan, hur hantera vi dom?

Kan kommunen hjälpa till? Det behövs nästan en jurist då det är så svårt att överklaga. Det tar även mycket lång tid.

Karin Klevelid som även jobbar på brukarstödcenter berättar att hon kan hjälpa till med överklagan. Brukarstödcenter drivs av Funktionsrätt Östergötland med stöd av regionen.

Anders Näkne informerar att medan man väntar på överklagan så kan man söka inhibition, det betyder att man kan få ha kvar sitt tillstånd i väntan på att den juridiska processen är klar.

Gunnel Sondelius säger att eftersom vissa saker har tagits bort tex att man inte längre kan söka ensamåkning eller "förkortad restid" så kan man ju inte heller få avslag. Men man kan skriva en egen ansöka där man inkluderar det man vill ha. Får man avslag då, då kan man överklaga.

Sista punkten, Hur kan vi hjälpa kommunen i detta?

Lars Vikinge (C), berättar att det finns något som heter "allmänhetens frågestund". Där kan man skicka en fråga till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige är alltid sista tisdagen i varje månad. Frågan måste vara inlämnad senast fredag klockan 10, veckan innan sammanträdet.

Simon Posluk (KD), lovar att han tillsammans med medarbetarna på Samhällsbyggnadsnämnden ska jobba på att sätta upp en strategi i hur tjänstemännen ska jobba med just detta.

Åsa Wennergren (L), påpekar att huvudfrågan måste vara hur vi kan förändra riktlinjerna för att inte bara ligga på lägsta nivån.

Alla närvarade politiker lovar att på sina håll jobba på att förändra situationen och påpekar att vi måste fortsätta trycka på från vårt håll och bjuda in politiker och tjänstemän oftare till dessa möten.

Anders Näkne avslutar dialogmötet med att bestämma att vi anordnar ett nytt möte om ca 1 ½ år för att se vad som har hänt och då även med närvarande tjänstemän.

Funktionsrätt Linköping inledde mötet med att beskriva hur Funktionsrätt Linköping upplever hanterandet av färdtjänsttillstånd inom Linköpings kommun.

Linköpings kommun har som bekant sedan en tid tillbaka blivit mer restriktiva med att bevilja personer med funktionsnedsättning tillstånd till färdtjänst. Orsaken till den mer restriktiva bedömningen har inte kommunicerats till Funktionsrätt Linköping. Däremot har vi fått vetskap om att direktiv för ökad restriktivitet har delgivits de som handlägger färdtjänst-ärenden.

Vid tidigare dialoger och vid reportage i media har kommunen, såväl politiker som tjänstemän, refererat till lagen om färdtjänst och tryckt på vikten av att följa lagen. Vi inom Funktionsrätt Linköping ser det som en självklarhet att alla ska följa lagen, även Linköpings kommun. Dock reglerar lagen om färdtjänst den nivå som kommunen minst måste följa, den hindrar inte kommunen från att vara mer generös än vad lagen, och framför allt en del domar, anger. Vi uppfattar det som att kommunen framför allt använder den här lagen för att i möjligaste mån slippa att bevilja färdtjänst. Det här innebär också att många med funktionsnedsättning är väldigt oroliga över framtiden, de är beroende av färdtjänsten för att kunna leva det liv de har.

Vi har även fått indikationer på att kommunen använder information om hur många och vilken typ av resor en sökande gör som underlag till bedömning. Det bör ifrågasättas om detta rimmar med den personliga integriteten och GDPR. En annan sak som det här resonemanget inneburit är att de som har färdtjänst nu känner att de verkligen måste använda färdtjänsten så mycket som möjligt. Man vill ju inte bli av med tillståndet för att man inte åkt tillräckligt mycket.

När kommunen nekar en person till färdtjänst innebär det ofta en stor katastrof för den sökande. Man blir fastlåst i hemmet och hindras att leva ett liv med sociala kontakter, frihet att styra över sitt liv och man blir väldigt ensam. När ett avslag görs idag förekommer inga konsekvensanalyser som undersöker vad beslutet innebär för den sökande. Sannolikt kommer en person som nekats färdtjänst att dyka upp någon annan stans inom kommunens eller regionens verksamhet.

I Linköping sker idag en utveckling som innebär att mer och mer service flyttas till Tornby och servicen i innerstaden försvinner. Vi hävdar att alla hushåll i Linköping då och då måste ta sig till Tornby för att få tillgång till erforderlig service. Utan färdtjänst är det väldigt ofta omöjligt för en person med funktionsnedsättning att få tillgång till servicen där.

Kommunen värnar idag om vissa friluftsområden och gör även åtgärder så de ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det blir en väldigt konstig situation om personer med funktionsnedsättning inte kan ta sig till de här områdena som kommunen satsat på att vara tillgängliga.

Vi inom Funktionsrätt Linköping anser att kommunen missar en del regelverk som kommunen är skyldig att följa. Vi avser här utfästelser på kommunens hemsida, kommunens eget Funktionshinderpolitiska program, FNs konvention avseende rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt Agenda 2030.

på Kommunens hemsida står bland annat följande:

citat: Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning handlar om att leva oberoende och att fullt ut kunna delta i livets alla områden på lika villkor som andra, slut citat.

I kommunens Funktionshinders politiska program, som är ett styrande dokument för all kommunal verksamhet, står bland annat följande:

citat: Målet ska vara att funktionsnedsättningar så långt som möjligt inte ska tillåtas hindra individen från att leva ett självständigt liv. Linköpings kommun vill skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga och leva på lika villkor. Kommunen ska verka för jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, slut citat.

Agenda 2030, som är de globala målen för hållbar utveckling och som Sverige anslutit sig till, anger bland annat följande:

Mål 9 pekar på vikten av inkluderande infrastruktur.

Mål 10 pekar tydligt på behovet av social inkludering.

citat: Även andra hinder för delaktighet måste undanröjas, till exempel otillgänglig information och kommunikation samt otillgängliga fysiska miljöer, slut citat.

I FNs konvention avseende rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige är ansluten till sedan 2008, förbinder sig Sverige bland annat till följande:

citat: erkänner betydelsen av tillgång för personer med funktionsnedsättning till den fysiska, sociala, ekonomiska och kulturella miljön samt till vård och omsorg och utbildning liksom till information och kommunikation för fullt åtnjutande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, slut citat.

I de här regelverken återkommer begrepp som lika villkor, oberoende, självständigt, inkluderande, delaktighet.

Att neka en person med funktionsnedsättning färdtjänst anser vi i allt väsentligt går tvärs emot dessa begrepp och därmed tvärs emot de regelverken.

Funktionsrätt Linköping undrar hur Linköpings kommun ställer sig till de här regelverken?

En annan sak som Funktionsrätt Linköping vill lyfta är rättsosäkerheten i processen att överklaga ett avslag. Kommunen har handläggare som är vana att hantera ansökningar och överklaganden och de har även tillgång till kommunens jurister. Den sökande är ofta en person med ovana att skriva ansökningar och framför allt överklaga beslut. Det är ofta personer som mår dåligt och är ensamma. Funktionsrätt skulle vilja se en dialog mellan kommunen och Funktionsrätt Linköping för att försöka hitta en möjlighet för dessa personer att få hjälp från opartisk håll.

Kunskapen hos handläggarna är också en sak vi inom Funktionsrätt Linköping vill belysa utan att på något sätt ifrågasätta kompetensen hos enskilda handläggare. Det finns väldigt många olika symptom en person med funktionsnedsättning kan drabbas av och det måste vara omöjligt för en handläggare inom kommunen att förstå hur olika symptom drabbar en ansökandes livssituation. Vi anser att det är av stor vikt att de handläggare som hanterar ansökningar har kanaler till rätt kompetens och använder dessa vid bedömning av ansökningar. En felaktig bedömning blir ofta en katastrof för den sökande.

Till sist vill vi lyfta ansökningsblanketten för färdtjänst. Vi anser att den som den är idag måste göra det svårt för handläggarna att göra riktiga bedömningar. Blanketten är generell och alla som söker ska fylla i samma fält, oberoende av typ av funktionsnedsättning. Här några exempel:

Alla ska fylla i hur långt man kan gå. Till exempel kan en synskadad person rent fysiskt gå ganska långt men efter en meter vet man som synskadad inte var man är.

Alla ska fylla i om man har hemtjänst eller ej. Kopplingen mellan att behöva hjälp i hemmet och att behöva hjälp när man ska resa anser vi inte är relevant.

Därefter beskrev Claes och Mats hur deras tillvaro förändrats efter det de blivit av med sina tillstånd efter att ha haft tillstånd i många år. Claes är rullstolsbunden efter en trafikolycka och Mats har en CP-skada.

Claes beskrev bland annat hur besvärlig hans tillvaro blivit, framför allt på vintern när det är svårt att ta sig fram i rullstol, bland annat när han ska till sitt arbete.

Mats beskrev bland annat hur han efter han blivit av med sitt tillstånd tvingats att gå långa sträckor och att det inneburit att han fått förslitningsskador och därmed blivit sjukskriven.

När sedan en diskussion tog vid yttre sig ett antal politiker och alla hade samma budskap, det här är inte Ok. En diskussion fördes mellan politiker om möjligheten för politiken att påverka förvaltningen.

Funktionsrätt Linköping ifrågasatte varför inte konventioner, program etc. används som underlag vid beslut om tillstånd.

Sara Jägare, Social- och omsorgsförvaltningen, Utvecklingsledare, Föreningsbidraget.

Sara Jägare informerar att det inte är klart med den digitala ansökningen av föreningsbidraget. Föreningsbidraget söks alltså på precis samma sätt som förra året.

Det är samma blankett och samma papper som ska lämnas in. Senast den 31/10 ska ansökan vara inlämnad.

Webbsidan med information och ansökningsblankett uppdateras under nästa vecka (v.41). Ansökningsblanketten finns som en ifyllningsbar PDF.

Ansökan mailas till socialomsorgsforvaltningen@linkoping.se.

Alternativt postas den till:

Social- och omsorgsförvaltningen

Box 356

581 03 Linköping

Vill ni så får ni gärna lämna ansökningarna till Funktionsrätt Linköping kansli men då senast den 24/10. Ni kan även kontakta kansliet för hjälp på 013 12 29 88 eller info@funktionsratt-linkoping.se.

Sara Jägare nås på telefon: 013-20 63 96 samt e-post sara.jagare@linkoping.se

Bifogar en presentation av föreningsbidraget som Sara visade på RFD.

Andreas Hagström, Kultur- och fritidsförvaltningen, Idrottsutvecklingschef, Kommunens idrottspolitiska program och tillhörande strategier.

Andreas Hagström jobbar på Linköpings kommun med framför allt idrottsfrågor.

Kommunens idrottspolitiska program heter Aktiv hela livet och det är antaget i kommunfullmäktige 2018. Det är ett program som gäller för hela kommunen. Alla förvaltningar och nämnder ska jobba mot dom mål som är uppsatta i detta politiska program.

Programmet bygger på lite olika delar. Dels är det en ganska omfattande omvärldsspaning och den redogör för forskningsrapporter, statistik och olika typer av intervjuer som gjorts i samband med när dom skrivit fram programmet. Den andra delen beskriver tre bärande delar i programmet och det är aktivitet genom hela livet, jämställhet och inkludering. Sedan är det fem fokusområden inom vilka Linköpings kommun verkar för att förverkliga själva programmet. Avslutningsvis så finns det också en handlingsplan, en plan för att implementera det här programmet i respektive förvaltning.

Bifogar det idrottspolitiska programmet Aktiv hela livet.

Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit fram ett förslag på en Fritidsbank i Linköping. Nu väntas bara ett beslut och att det ska avsättas medel för detta.

Fritidsbanken som är en nationell organisation och där gemene person har möjlighet att lämna in begagnade sportprylar och sedan lånas det ut gratis. I detta finns även idrottsutrustning för Parasport.

Andreas Hagström, Idrottsutvecklingschef Linköpings kommun.

Andreas Hagström börjar med en presentation av den nya simhallen, Tinnerbäcksbadet. Simhallen har mängder av olika funktioner. Andreas och hans kollegor på Kultur- och Fritidsförvaltningens uppgift är att skriva fram ett funktions- och lokalprogram där det beskrivs vilka funktioner och vilka tillgängligheter som ska finnas i olika typer av utrymmen i anläggningen. Det ligger sedan i grund för själva upphandlingen. I det här fallet är det Serneke Sverige AB som bygger själva simhallen på uppdrag av kommunen och projektledare är Lejonfastigheter. Kultur och Fritid har hand om kontakten med t ex olika idrottsföreningar som ska nyttja simhallen för att ta reda på vilka funktioner är viktigt för dom för att dom ska kunna bedriva sin verksamhet där. Det är deras roll att i det här lokal- och funktions-programmet fånga upp det och det är det dom gjorde i ett antal dialoger men för ganska länge sedan. 2013-2014 så togs det här lokal- och funktionsprogrammet fram. Sen har det skett ytterligare förändringar inför att projekteringen på allvar startade och det finns ett protokoll från 2017 då Börje Pettersson (dåvarande ordförande FR Lkpg) deltog.

Den nya simhallen har en friskvårdsbassäng (rehabbassäng) med lift och en höj- och sänkbar botten. Den är dock bokad av Social och omsorgsnämnden vardagar mellan 7.30-17.

En fråga som kommit in innan detta möte berörde huruvida man ska kunna boka rehabbassängen dagtid. Enligt Andreas så ska det finnas goda möjligheter till detta. Andreas har varit i kontakt med fysioterapeuten Malin Klerebladh som ansvarar för bassängen på Landeryds vårdboende. Malin har kollat upp intresset ang nya simhallen av de kommunala verksamheterna som ska nyttjar bassängen och kommit fram till att intresset är svalt och lågt så det borde finnas gott om tider över att boka.

Anders Näkne har pratat med Annika Krutzén och oberoende av vem som ansvarar för den här bassängen så kommer det vara på samma plats man bokar tiderna på. Vi behöver därför inte hålla reda på vem man ska vända sig till för att boka.

Susanna Von Sehlen frågar: Hur kommer man kunna boka? Andreas svarar: Enligt den uppgift han har så ska man boka genom Medley, vår entreprenad. Susanna påpekar att dom måste tänka på kognitiv tillgänglighet vid bokningssystem och så.

Claes Laurent frågar: Hur är temperaturen i rehabbassängen? Andreas svarar: Han är lite osäker men runt 30 grader. Han ber att få återkomma med den exakta temperaturen.

Susanne Lundin frågar: Hur är det med liftar i omklädningsrummen och vad finns det för möjligheter för oss som har flera assistenter med olika kön? Andreas svarar: Det kommer finnas ett antal enskilda omklädningsrum där det är anpassat för personer som är t ex rullstolsburna och där finns det även liftar. Där går det bra att ha flera assister med olika kön. Vill man byta om tillsamman med andra så finns även lift i de vanliga omklädningsrummen som är könsfördelade.

Andreas passar på att berätta lite om bassängerna. Till alla bassänger utom hoppbassängen kommer dom som är rullstolsburna kunna komma ner i vattnet med hjälp av en lånad rullstol som tål vatten som körs ut på en plattform som sedan sänks ner i vattnet. Den här möjligheten finns även till för personer med andra funktionsnedsättningar som gör att de ej kan ta sig ner eller upp ur vattnen via de vanliga stegarna. I t ex 25-metersbassängen finns den i stället för stegar trappor med räcke. I äventyrsbassängen finns det ett svagt sluttande golv där man lätt kan rulla ut i vattnet.

Susanna Von Sehlen frågar: Kommer det finnas omklädningsrum som inte är könsbestämda? Andreas svarar: De stora omklädningsrummen kommer vara uppdelade kvinnor och män. Men det kommer finns enskilda små och dom är ej könsuppdelade. För det kan ju finnas olika skäl till att man vill byta om enskilt.

Susanna Von Sehlen frågar: Kommer det finnas skötbord i alla omklädningsrum? Andreas svarar: Ja givetvis annars kommer jag själv se till så att det finns detta.

Susanna Von Sehlen frågar: Varför ej slutande golv i rehabbassängen? Andreas svarar: Äventyrbassängen är av en sådan typ där det är sluttande golv för att det är en vågbassäng och då måste det vara det för att hantera vågskvalpet. Det är den enda bassängen med ett sluttande golv.

Det finns även en undervisningsbassäng med samma temperatur som rehabbasssängen och med höj- och sänkbar botten men där är det ett osäkert läge huruvida den går att boka dagtid.

Ann-Christin Petersén berättar att bassängen på US är stäng sedan mars 2020 till följd av coronan. Där har våra grupper haft ganska mycket bokade tider. Våra grupper har inte haft någonstans att träna sedan dess och det sägs att bassängen på US ej ska öppna igen. Tror regionen att det ej behövs nu eftersom det byggs en ny simhall? Har ni pratat med regionen? Andreas säger att han frågat fysioterapeuten Malin Klerebladh som ansvarar för bassängen på Landeryds vårdboende och hon säger att det inte finns något beslut från regionen om att den ska läggas ner och inte öppna igen. Mer visste inte hon.

Peter Fischier frågar: Hur är det med hörslinga? Andreas svarar: Hörselslingor finns i den torra miljön. Läktarraderna på kortsidan av 50 meters bassängens, gymmet, konferensrummen, kassan och den torra sidan av serveringen. Andreas ber om att få återkomma om varför det ej finns hörselslingor i den våta miljön.

Peter Fischier (HRF) påpekar att det är viktigt att se på displayen i kassan vad man betalar för inte bara den som står i kassan. Marianne Eriksson (HRF) påpekar även att dom måste ha kunskap och veta hur tex hörselslingan fungerar. Andreas berättar att vad det gäller simhallens verksamhetsdrift så har dom handlat upp Medley och dom kommer ha olika utbildningar för dom i t ex kassasystem och hur man hanterar den här typen av hjälpmedel.

Peter Fischier frågar: Kommer vi kunna se på en översiktskarta var hörselslingorna finns? Andreas svara: Ja det ska finnas.

Ann-Christin Petersén berättar att om vi hade haft lite mer samråd med kommunen så hade vi kunnat berätta sådana saker och se till att allt var mer tillgängligt för alla. I Norrköping har dom något som kallas Tillgänglighetsråd där det träffas ett par gånger per år. Detta borde vi också ha.

Susanna Von Sehlen påpekar att det är viktigt med en tydlig översynskarta med tex foton så det syns tydligt hur det ser ut i simhallen.

Susanne Lundin frågar: Betalningsmöjligheter? Periodkort? Andreas svarar: Om jag inte minns fel så kommer det finnas som typ busskortet. Man kan alltså köpa och ladda på hemifrån. Och det kommer säkert finnas som klippkort och periodkort. Inne i själva simhallen kommer man få ett armband som man blippar och låser skåpet med och även handlar med så att du sen betalar det du ev handlat när du går hem. Det kommer vara Medley som man bokar med. Det finns gym och spa också och det kommer ligga på övervåningen med en separat entré.

Ann-Christin Petersén frågar: Är spat och gymmet tillgängliga? Andreas svara: Gymmet är bra tillgängligt men spat inte lika bra.

Anders Näkne berättar att det bara finns ett ledstråk fram till kassan. Detta gör att simhallen ej är tillgänglig för dom med nedsatt orienteringsförmåga. Fast detta är påpekat flera gånger så säger kommunen bara att dom ska se vad lagen säger.

Peter Fischier frågar: Finns det optiskt indikering på brandlarmet i alla utrymmen? Andreas svara: Ja.

Det finns även drunkningslarm i nästan alla bassänger.

Tom Lernäs frågar: Finns det bidrag att söka för att kunna gå till simhallen billigare? Andreas svarar: Inte till enskilda personer med föreningar kan söka bidrag via kommunen.Anders Näkne berättar att det bara finns ett ledstråk fram till kassan. Detta gör att simhallen ej är tillgänglig för dom med nedsatt orienteringsförmåga. Fast detta är påpekat flera gånger så säger kommunen bara att dom ska se vad lagen säger.

Peter Fischier frågar: Finns det optiskt indikering på brandlarmet i alla utrymmen? Andreas svara: Ja.

Det finns även drunkningslarm i nästan alla bassänger.

Tom Lernäs frågar: Finns det bidrag att söka för att kunna gå till simhallen billigare? Andreas svarar: Inte till enskilda personer med föreningar kan söka bidrag via kommunen.

Ann-Christin Petersén frågar: Kan man hyra rehabbassängen till en grupp eller måste enskild person betala? Andreas svarar: Man ska kunna boka till ett föreningspris.

Anders Näkne ber Andreas kommentera varför tillgängligheten brister helt för synnedsatta. Andreas berättar lite hur det har gått till. När funktions- och lokalprogrammet från Kultur- och fritidsförvaltningens lämnats till Serneke och Lejonfastigheter så tar dom över. Både Serneke och Lejonfastigheter har haft egna tillgänglighetskonsulter ute. De konsulterna beskriver tillgängligheten som god för funktionsnedsatta men ej god för synnedsatta. Tyvärr vet vi inte förrän vid slutbesiktningen vad som gjorts för att göra tillgängligheten bättre för synnedsatta. Andreas beklagar att han ej kan lämna bättre svar.

Andreas löfte till oss är att involvera oss tidigare och mer till kommande byggprojekt. Ett tillgänglighetsråd 2 ggr per år låter mycket bra. Andreas undrar om vi är intresserade av detta tillsammans med honom med fokus på idrotten? Anders Näkne tycker det låter bra!

Andreas berättar om ett projekt vid bygget av friidrottsarenan. Där jobbar dom med en person som håller på att ta fram ett hjälpmedel där synnedsatta kan springa själva med hjälp av GPS.

Claes Laurent frågar: Vad kommer varje kommuninvånare betala för denna simhall? Andreas svar: Simhallen kostar en miljard att bygga men den ska stå över kanske 50 - 60 år så blir det inte så mycket per invånare.

Ann-Christin Petersén säger att det är bra tänkt vad det gäller parkeringar. Andreas berättar att det kommer finnas ett parkeringshus och handikapparkeringar precis vid entrén.

Peter Fischier frågar: Hur ser det ut med cykelparkeringar? Andreas svarar: Det finns bra cykelparkeringar där man kan låsa fast ramen.

Andreas Hagström tackar så mycket för sig och vi tackar honom för att han kom.

2022-09-06, Svar frågor från mötet 2022-05-31

- hur varmt ska det vara i respektive bassäng?

SVAR: 50 m bassäng ca 27,5 gr, 25 m bassäng och hopp 28 - 28,5 gr, undervisning 30 - 32 gr, familjebad 30 gr, barnbassäng 32 gr, bubbelpooler 36 gr, rehabbassäng 36 gr (kan sänkas vid behov)

- kommer det finnas hörselslingor i den våta miljön, exempelvis vid rehabbassängen?

SVAR: Inga hörselslingor i våta miljöer. Vid projekteringen av simhallen fanns inga tillförlitliga system för våt miljö. Frågan kan lyftas då anläggningen varit i drift en tid för att att se om nya system kommit och behov finns. I övrigt finns hörselslingor på läktare, i konferensrum, vid kassa och servering.

- kommer det vara ett kassasystem med display som kunden kan se belopp, varor etc?

SVAR: Ja, enligt Medley

- finns det optiskt brandlarm i alla utrymmen, det vill säga larm som inte bara tjuter?

SVAR: Ja i princip alla publika utrymmen finns det även optiskt brandlarm som larmar för brand.

- kommer det finnas bildstöd för personer med kognitiv funktionsnedsättning?

SVAR: Bildstöd kommer att finnas utifrån flera aspekter för dom som har svårigheter att förstå "vanlig" skyltning med text. Dialog med Medley förs om detta.

- kommer det finnas en orienteringstavla i entrén där det är enkelt att orientera sig med hjälp av symboler?

SVAR: Detta är tanken, vi håller på och tittar på det. Erfarenhet från andra ställen är att det är mycket som måste bli rätt för att den ska bli använd. Rätt placering, rätt höjd, lugn plats så den som läser inte blir påsprungen.

- kommer vi tillhandahålla stöd på hemsidan i form av bilder så att personer med funktionsnedsättning kan förbereda sitt besök?

SVAR: Dialog med Medley förs om detta.

- hur arbetar Medley med utbildning av medarbetare så att de får kunskap om hur en hörselslinga fungerar?

SVAR: De kommer att få instruktioner efter montage vid driftgenomgång.

- kan funktionsrättsföreningar boka rehabbassängen till föreningspris?

SVAR: Villkor för bokning måndag - fredag 0/.30 - 17:00 är det Social- och omsorgsnämnden som hanterar villkor. Övrig tid för bokning följer Kultur- och fritidsnämndens ordinarie avgiftsvillkor.

Ordförande Börje Pettersson informerar att det har blivit ett stort problem för våra medlemmar när badet på US har fått stänga ned.

Hur löser Region Östergötland problemet och finns det andra lösningar på bassängträning?

Helena Balthammar, börjar med en historik om badet. Det finns ett avtal med funktionsrättsföreningar sedan ca. 25 år tillbaka i tiden. Avtalet var tillsammans med tidigare HSO Linköping (nu FR Lkpg) NEURO, Reumatikerföreningen samt DHR. Man har gjort en utredning om bassängen som visade sig vara en bra form av rehabilitering.

Man tog ett beslut att bassängen skulle stängas under pandemin med Covid 19, det fanns en stor risk för smittspridning. Det finns i dag en stor rehab skuld. En utredning har gjorts om bassängen som visade sig inte är tillfullo tillfredsställande pga. att det är ett högt tryck på tider. Det skulle behövas ett stort behov av ombyggnad/renovering. Bassängen är i väldigt dåligt skick.

Börje P. informerar att våra grupper mår sämre i sina kroppar när de inte får sin bassängträning.

Helena B. håller med Börje P och att vi behöver ha rehab nära till de som behöver hjälp. Rehabgruppen ser över om man kan få rehab digitalt. 

Börje P. har funderingar hur det kommer att se ut efter pandemin. Vi kan inte lämna våra grupper utanför.

Börje P. anser att vi behöver hitta en lösning. Kan man inte börja med att ha en gemensam utredningsgrupp som kan arbeta tillsammans.

Helena B. informerar att det pågår ett arbete på US som undersöker bassängens skick.

Agneta Lindqvist Ordförande, Funktionsrätt Östergötlands informerar att bassängen har använts av covid patienter och lokaler i anslutning har tagits över för covid patienter. Vi vill vara med och bevaka patienters rehab. Vi behöver hitta ett sätt och prata med varandra och samarbeta.

Börje P. anser att förutom Region Ö-län bör även FR Lkpg och FR Ö-län vara delaktiga.

Börje P. understryker att det är viktigt att titta på hur avtalet skall se ut i framtiden.

Agneta L. påpekar att det finns ett övergripande avtal där föreningslivet även kan bola lokaler på ex. vårdcentralen kostnadsfritt när de står tomma.

Lotta Bäckman: Social- och omsorgsnämnden har verksamhet för människor med funktionsnedsättning. Vi har börjat att fördubbla människors livslängd. Frågor kommer upp hela tiden om hur vi ska göra, även personal undrar. Behöver man flytta? Kan man bo kvar? Personal kan utbildas efter behov samt borde gå att individanpassas. Forskningen har inte kommit så långt ang. personer med utvecklings/funktionsnedsättningar som får en demenssjukdom. Vi har svårt att utbilda personal när vi inte kan förutsätta behoven men kan men kan ställa högre kvalité på personalen.

Ann-Cristin P. informerar att det finns två LSS boenden där personalen har en högre utbildning. Boendet (Ekbacken) har sju platser men samtidigt att behov finns händer det att det finns två tomma platser. Detta kan bero på dålig information, så det är av stor vikt att informera om att detta boende finns och att det inte är åldern som styr. På Gräsgatan finns ett gruppboende där det nu finns två lägenheter som har stått tomma i snart ett halvår trots köer till LSS boende. Varför?

Gunnel S. ställer frågan: när man fyller 65 år och inte längre ingår i LSS vad fungerar för att inte enbart sitter hemma. Man förstår inte varför man inte får vara med i daglig verksamhet längre när man har fyllt 65 år. Man är frisk men har ingenting att göra på dagarna.

Susanne L. vill skicka med att personer med talsvårigheter många gånger glöms bort. Den enskilda personen som har talsvårigheter har också behov att lyssnas på.

Christoffer O. anser att frågan om äldres ensamhet är en intressant fråga, det borde gå att se till att alla har möjlighet till aktiviteter oavsett ålder och funktionsnedsättning.

Lotta B. är inne på att den ordinarie verksamheten borde kunna ge alla en bra vardag.

Elisabeth S. informerar att det finns en "världsmästare" i forskning om äldre med funktionshinder som heter Eva Jeppsson Grassman (Linköpings universitet). Elisabeth undrar hur ser det ut i andra kommuner och vilka är bra inom äldre med funktionsnedsättningar/diagnoser.

Ann-Christin P. informerar att fast man är äldre men har ett intellektuellt som en 10 åring behöver man ha sinnesträning. Ett bekymmer finns att när man får en svår sjukdom och ligger på sjukhus får man inte ta med sin assistent. Hur vet personalen om patientens behov?

Louise B. Min dotter fick en hjärnskada vid tre månaders ålder. Vid 20 år får hon inte längre en ny rullstol.

Efat S: Det finns personer med synnedsättning, hur klarar de sig.

Lisa K. informerar att i den nya simhallen kommer det inte att finnas ledstråk från biljettkassan in till omklädningsrummen. En person med synnedsättningar vill väl också bada och simma.

Problem har uppstått på SAAB arena, personer med assistent får inte längre sitta bredvid varandra enligt brandmyndigheten samt att de personer som får syntolkning inte får ta med sin ledarhund in på arenan. Dessa frågor kommer upp på RFD den 13:e mars.

Ann-Christin P. tar upp det omdiskuterade ämnet: kontantfritt som är ett stort dilemma för alla funktionshindrade som behöver ha hjälp med bankärenden/betalningar, och som är direkt diskriminerade.

En diskussion fördes att personer som har handikapparkeringstillstånd skall hädanefter betala parkeringsbiljett och är ej längre gratis. Det kan hända att biljettapparaten är långt bort. Lotta B. informerar att nu är det smidigt med parkeringsappar.

Lotta B. informerar att (S) har startat en grupp som ser över färdtjänstavta.

FR Lkpg har haft ett möte med Muharrem Demirok, Samhällsbyggnadsnämnden, om det stora missförhållandet om färdtjänstavtal. Muharrem lovade att se över om det går att ändra i avtalet och ta kontakt med oss igen. Nu har två månader gått och fortfarande inget svar trots påminnelse från vår sida. Efat S. skriver ett nytt brev till Samhällsbyggnadsnämnden.

FR Lkpg har för avsikt att anmäla färdtjänstavtalet till Kommunstyrelsen samt ett fall till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Christoffer informerar att hans parti (S) har skrivit en motion att man vill se över språkkunskaperna för hemtjänstpersonal och göra en dokumentation om förutsättningar i äldreomsorgen.

13 miljoner skall bort inom äldreomsorgen, men in med mer digitalisering. Det kommer att bli mycket hårdare om två år med ekonomin.

Lotta B. kommer att ta med sig om flexibla gränsdragningar, mer info vad som finns för aktiviteter för personer med funktionsnedsättningar och färdtjänsten arbetar vi redan med.

§ 7. Färdtjänst:

Kansliet har varit i kontakt med Muharrem Demirok (C) ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden, för att boka in ett möte och diskutera alla försämringar i avtalet om färdtjänst som trädde i kraft den 1 juli 2019.

Kommunen bryter mot mänskliga rättigheter och Kommunlagen, vi kan använda oss av barnkonventionen.

Vi kan komma att stämma Kommunen.

Ann-Christin informerar att ett flertal av medlemmarna inte kan gå på sin rehab träning för att inte färdtjänsten kommer i tid men måste endå betala för rehab träningen vilket blir en stor kostnad för den enskilda individen samt att hälsan försämras av utebliven träning.

Vad går att omförhandla? Kan vi föra ärendet till en juridisk instans?

En fråga kommer att vad skall vi göra med alla fallbeskrivningar vi fått in. Börje har förslag att Muharrem får läsa upp dem på ett nämndsammanträde.

I första skedet tar vi ett litet möte med Muharrem och bjuder även in Mari Hultgren (S) vice ordf. i Samhällsbyggnadsnämnden, Anders Näkne, Peter Sondelius, Börje Pettersson samt Ann-Christin Petersén.

Anders anser att vi borde uppmärksamma Muharrem att det inte finns tjänstemän som begriper bättre och inte har kunskap.

Efter det mötet blir det ett större möte där Ann-Christin har förslag på att inbjudan går till alla nämnder och Kommunfullmäktige (ordförande) och ställer bl.a. frågan : vem har ansvar för avtalet. Vi skickar in alla fallbeskrivningar till Muharrem när vi har bokat in det lilla mötet.

Ann-Christin vill poängtera att vi måste ta upp frågan på RFD eftersom detta är ett stort ärende för oss.

Kvällens gäst: Magnus Wallman, Motala Fontänhus:

Magnus presenterar bakgrunden till Fontänhus och hur det hela startade på slutet av 40-talet i New York. I dag finns nästan 300 klubbhus i mer än 30 länder.

Klubbhusen arbetar lika med 37 riktlinjer i hela världen. Var 3:e år blir alla hus ackrediterade så att man följer riktlinjerna.

Alla Fontänhus har en världskonferens vart annat år.

Medlemskap i ett Fontänhus räddar liv och sparar pengar åt samhället och vi behöver bli bättre på att berätta varför, inte bara vad. 

Kvällens andra gäst är Lotta Borg, Lotta presenterar sig och informerar att hon arbetar som LSS lots samt med föreningsbidrag för Äldrenämnden och Social o omsorgsnämndens ansvarsområde. Kommun lagen är grunden för kommunala bidrag och är likvärdig för alla.

Lotta går igenom reglerna för föreningsbidrag enl. kommun lagen (finns på Linköpings kommuns hemsida). Nämnden tar beslut om sitt ansvarsområde och bidraget är ett frivilligt bidrag.

Kvällens gäst; Mikael Sanfridson ordförande i äldrenämnden.

Mikael var gäst hos oss och vi diskuterade framtidens planer.

Idag pratade vi om att det dröjer en längre tid att få sina hjälpmedel reparerade.

Mikael har framfört våra diskussioner till Sodexo (QUALITY OF LIFE SERVICES, service för livskvalitet - service som ökar välmående, effektiviserar samt hjälper företag och organisationer att prestera bättre).

Det kommer att bli en uppföljning av våra krav.

Vi informerade om övergången från barn- till vuxenhabilitering hos ungdomar och unga Vuxna och vad som händer när man fyller 18 år.

Han informerade också om att Omsorg och socialnämnd slås ihop i en helhet den första januari som kommer att bli bättre och man kan arbeta närmare brukaren och bedömningarna av behov och vilken verksamhet som skall finnas.

Torsdagen den 29:e november tas beslut om hemtjänst på 60 timmar i månaden.

Inget boende skall ligga under 85% i trygghet/kost/kvalité m.m. En stor vinst är att vi sedan januari 2015 har arbetat tillsammans med omsorgs o socialkontoret.

Mikael informerade att Kultur o fritidsnämnden har fått ett extra påslag med 4 miljon, och av dessa medel skall 45% gå till funktions nedsatta.

Katarina Svensson. informerar att Reumatikerföreningen har bjudit in politiker till en paneldebatt inför valrörelsen den 14:e april kl. 13.00-15.00 NEURO förbundet arbetar med en kampanj att alla län skall ha ett komplett Neuroteam som skall bestå av: neurolog, specialistsjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, kurator, sexolog, dietist och psykolog.

Ann-Christine Petersén från NEURO föreningen informerar att NEURO har tagit fram 12 frågor och uppmanar sina medlemmar att lista fem frågor som de vill lyfta med politiker i valrörelsen under 2018. Ann-Christine Petersén håller på att läsa igenom partipolitiska program inför valrörelsen och önskar att vi måste hitta ett gemensamt område att arbeta tillsammans för.

Bo Svensson från DHR föreningen önskar att man gör en manifestation med politiker inför valet.

Frågan togs upp om det finns någon specifik tillgänglighets dag t.ex. som SRF har Vita käppens dag. Kansliet undersöker frågan.

Börje Pettersson ordförande i Funktionsrätt Linköping har ett önskemål att bjuda in Barbro Westerholm (L) för att diskutera äldrefrågor om bl.a. reducerade avgifter, bostadstillägg, förbehållsbelopp m.m.

Börje Pettersson har en önskan att någon/några tillsammans med kansliet hjälper till att anordna seminarium, konferenser etc.

Börje Pettersson har önskemål att de som är gode män gör sitt arbete fullt ut. Börje P. är inbjuden till god man föreningen den 27:e februari.

Volontär Magnus Kullander från Operation Smile, föreläser på Funktionsrätt Linköpings årsmöte den 27:e mars. Mötet börjar en timme tidigare, 17.30.

RFD:Råd för funktionshinder och delaktighet, RFD

Caroline Beinerfelt kansli/RFD informerar att det finns en kontakt på Birgittaskolan med uppdrag från kommunen att fånga upp de elever som har funktionsnedsättningar som inte får godkända betyg och därmed hamnat mellan stolarna. Caroline B. tar kontakt med personen och bjuder in till ett RFD möte.

Bevakning av situationen om ny simhall.

Handikapplan för Linköpings innerstad: belysning.

Vad händer med gångstråk i G:a Linköping.

Karoline Hällgren var på kansliet den 12:e februari för att gå igenom nya tillgänglighetsåtgärder i kommunen.

Caroline B. informerar om att Funktionsrätt Linköping blir inbjudan till arbetsgruppen Utbildnings-, kultur och fritidsfrågor för att diskutera tillgänglighet.

Caroline B. arbetsgrupp kommer att ha uppföljning av handikappolitiska programmet.

RFD kommer och arbeta med att se över vilka förändringar som har blivit under denna mandatperiod. Börje P. har en ide att vi tar kontakt med Corren och få till ett reportage att visa upp all utemiljö som har blivit tillgängligt. Ex: badet i Viggeby, badet i Johannelund, Tinnerö naturreservat med Rosenkällasjön, Kärna mosse, Lill Valla, Stångopromenaden m.fl.