Dialogmöten

Ett forum där vi tar upp frågor som våra föreningar har gemensamt.

Minnesanteckningar - Dialogmöte 2022-05-31, Nya simhallen

Andreas Hagström, Idrottsutvecklingschef Linköpings kommun.

Andreas Hagström börjar med en presentation av den nya simhallen, Tinnerbäcksbadet. Simhallen har mängder av olika funktioner. Andreas och hans kollegor på Kultur- och Fritidsförvaltningens uppgift är att skriva fram ett funktions- och lokalprogram där det beskrivs vilka funktioner och vilka tillgängligheter som ska finnas i olika typer av utrymmen i anläggningen. Det ligger sedan i grund för själva upphandlingen. I det här fallet är det Serneke Sverige AB som bygger själva simhallen på uppdrag av kommunen och projektledare är Lejonfastigheter. Kultur och Fritid har hand om kontakten med t ex olika idrottsföreningar som ska nyttja simhallen för att ta reda på vilka funktioner är viktigt för dom för att dom ska kunna bedriva sin verksamhet där. Det är deras roll att i det här lokal- och funktions-programmet fånga upp det och det är det dom gjorde i ett antal dialoger men för ganska länge sedan. 2013-2014 så togs det här lokal- och funktionsprogrammet fram. Sen har det skett ytterligare förändringar inför att projekteringen på allvar startade och det finns ett protokoll från 2017 då Börje Pettersson (dåvarande ordförande FR Lkpg) deltog.

Den nya simhallen har en friskvårdsbassäng (rehabbassäng) med lift och en höj- och sänkbar botten. Den är dock bokad av Social och omsorgsnämnden vardagar mellan 7.30-17.

En fråga som kommit in innan detta möte berörde huruvida man ska kunna boka rehabbassängen dagtid. Enligt Andreas så ska det finnas goda möjligheter till detta. Andreas har varit i kontakt med fysioterapeuten Malin Klerebladh som ansvarar för bassängen på Landeryds vårdboende. Malin har kollat upp intresset ang nya simhallen av de kommunala verksamheterna som ska nyttjar bassängen och kommit fram till att intresset är svalt och lågt så det borde finnas gott om tider över att boka.

Anders Näkne har pratat med Annika Krutzén och oberoende av vem som ansvarar för den här bassängen så kommer det vara på samma plats man bokar tiderna på. Vi behöver därför inte hålla reda på vem man ska vända sig till för att boka.

Susanna Von Sehlen frågar: Hur kommer man kunna boka? Andreas svarar: Enligt den uppgift han har så ska man boka genom Medley, vår entreprenad. Susanna påpekar att dom måste tänka på kognitiv tillgänglighet vid bokningssystem och så.

Claes Laurent frågar: Hur är temperaturen i rehabbassängen? Andreas svarar: Han är lite osäker men runt 30 grader. Han ber att få återkomma med den exakta temperaturen.

Susanne Lundin frågar: Hur är det med liftar i omklädningsrummen och vad finns det för möjligheter för oss som har flera assistenter med olika kön? Andreas svarar: Det kommer finnas ett antal enskilda omklädningsrum där det är anpassat för personer som är t ex rullstolsburna och där finns det även liftar. Där går det bra att ha flera assister med olika kön. Vill man byta om tillsamman med andra så finns även lift i de vanliga omklädningsrummen som är könsfördelade.

Andreas passar på att berätta lite om bassängerna. Till alla bassänger utom hoppbassängen kommer dom som är rullstolsburna kunna komma ner i vattnet med hjälp av en lånad rullstol som tål vatten som körs ut på en plattform som sedan sänks ner i vattnet. Den här möjligheten finns även till för personer med andra funktionsnedsättningar som gör att de ej kan ta sig ner eller upp ur vattnen via de vanliga stegarna. I t ex 25-metersbassängen finns den i stället för stegar trappor med räcke. I äventyrsbassängen finns det ett svagt sluttande golv där man lätt kan rulla ut i vattnet.

Susanna Von Sehlen frågar: Kommer det finnas omklädningsrum som inte är könsbestämda? Andreas svarar: De stora omklädningsrummen kommer vara uppdelade kvinnor och män. Men det kommer finns enskilda små och dom är ej könsuppdelade. För det kan ju finnas olika skäl till att man vill byta om enskilt.

Susanna Von Sehlen frågar: Kommer det finnas skötbord i alla omklädningsrum? Andreas svarar: Ja givetvis annars kommer jag själv se till så att det finns detta.

Susanna Von Sehlen frågar: Varför ej slutande golv i rehabbassängen? Andreas svarar: Äventyrbassängen är av en sådan typ där det är sluttande golv för att det är en vågbassäng och då måste det vara det för att hantera vågskvalpet. Det är den enda bassängen med ett sluttande golv.

Det finns även en undervisningsbassäng med samma temperatur som rehabbasssängen och med höj- och sänkbar botten men där är det ett osäkert läge huruvida den går att boka dagtid.

Ann-Christin Petersén berättar att bassängen på US är stäng sedan mars 2020 till följd av coronan. Där har våra grupper haft ganska mycket bokade tider. Våra grupper har inte haft någonstans att träna sedan dess och det sägs att bassängen på US ej ska öppna igen. Tror regionen att det ej behövs nu eftersom det byggs en ny simhall? Har ni pratat med regionen? Andreas säger att han frågat fysioterapeuten Malin Klerebladh som ansvarar för bassängen på Landeryds vårdboende och hon säger att det inte finns något beslut från regionen om att den ska läggas ner och inte öppna igen. Mer visste inte hon.

Peter Fischier frågar: Hur är det med hörslinga? Andreas svarar: Hörselslingor finns i den torra miljön. Läktarraderna på kortsidan av 50 meters bassängens, gymmet, konferensrummen, kassan och den torra sidan av serveringen. Andreas ber om att få återkomma om varför det ej finns hörselslingor i den våta miljön.

Peter Fischier (HRF) påpekar att det är viktigt att se på displayen i kassan vad man betalar för inte bara den som står i kassan. Marianne Eriksson (HRF) påpekar även att dom måste ha kunskap och veta hur tex hörselslingan fungerar. Andreas berättar att vad det gäller simhallens verksamhetsdrift så har dom handlat upp Medley och dom kommer ha olika utbildningar för dom i t ex kassasystem och hur man hanterar den här typen av hjälpmedel.

Peter Fischier frågar: Kommer vi kunna se på en översiktskarta var hörselslingorna finns? Andreas svara: Ja det ska finnas.

Ann-Christin Petersén berättar att om vi hade haft lite mer samråd med kommunen så hade vi kunnat berätta sådana saker och se till att allt var mer tillgängligt för alla. I Norrköping har dom något som kallas Tillgänglighetsråd där det träffas ett par gånger per år. Detta borde vi också ha.

Susanna Von Sehlen påpekar att det är viktigt med en tydlig översynskarta med tex foton så det syns tydligt hur det ser ut i simhallen.

Susanne Lundin frågar: Betalningsmöjligheter? Periodkort? Andreas svarar: Om jag inte minns fel så kommer det finnas som typ busskortet. Man kan alltså köpa och ladda på hemifrån. Och det kommer säkert finnas som klippkort och periodkort. Inne i själva simhallen kommer man få ett armband som man blippar och låser skåpet med och även handlar med så att du sen betalar det du ev handlat när du går hem. Det kommer vara Medley som man bokar med. Det finns gym och spa också och det kommer ligga på övervåningen med en separat entré.

Ann-Christin Petersén frågar: Är spat och gymmet tillgängliga? Andreas svara: Gymmet är bra tillgängligt men spat inte lika bra.

Anders Näkne berättar att det bara finns ett ledstråk fram till kassan. Detta gör att simhallen ej är tillgänglig för dom med nedsatt orienteringsförmåga. Fast detta är påpekat flera gånger så säger kommunen bara att dom ska se vad lagen säger.

Peter Fischier frågar: Finns det optiskt indikering på brandlarmet i alla utrymmen? Andreas svara: Ja.

Det finns även drunkningslarm i nästan alla bassänger.

Tom Lernäs frågar: Finns det bidrag att söka för att kunna gå till simhallen billigare? Andreas svarar: Inte till enskilda personer med föreningar kan söka bidrag via kommunen.Anders Näkne berättar att det bara finns ett ledstråk fram till kassan. Detta gör att simhallen ej är tillgänglig för dom med nedsatt orienteringsförmåga. Fast detta är påpekat flera gånger så säger kommunen bara att dom ska se vad lagen säger.

Peter Fischier frågar: Finns det optiskt indikering på brandlarmet i alla utrymmen? Andreas svara: Ja.

Det finns även drunkningslarm i nästan alla bassänger.

Tom Lernäs frågar: Finns det bidrag att söka för att kunna gå till simhallen billigare? Andreas svarar: Inte till enskilda personer med föreningar kan söka bidrag via kommunen.

Ann-Christin Petersén frågar: Kan man hyra rehabbassängen till en grupp eller måste enskild person betala? Andreas svarar: Man ska kunna boka till ett föreningspris.

Anders Näkne ber Andreas kommentera varför tillgängligheten brister helt för synnedsatta. Andreas berättar lite hur det har gått till. När funktions- och lokalprogrammet från Kultur- och fritidsförvaltningens lämnats till Serneke och Lejonfastigheter så tar dom över. Både Serneke och Lejonfastigheter har haft egna tillgänglighetskonsulter ute. De konsulterna beskriver tillgängligheten som god för funktionsnedsatta men ej god för synnedsatta. Tyvärr vet vi inte förrän vid slutbesiktningen vad som gjorts för att göra tillgängligheten bättre för synnedsatta. Andreas beklagar att han ej kan lämna bättre svar.

Andreas löfte till oss är att involvera oss tidigare och mer till kommande byggprojekt. Ett tillgänglighetsråd 2 ggr per år låter mycket bra. Andreas undrar om vi är intresserade av detta tillsammans med honom med fokus på idrotten? Anders Näkne tycker det låter bra!

Andreas berättar om ett projekt vid bygget av friidrottsarenan. Där jobbar dom med en person som håller på att ta fram ett hjälpmedel där synnedsatta kan springa själva med hjälp av GPS.

Claes Laurent frågar: Vad kommer varje kommuninvånare betala för denna simhall? Andreas svar: Simhallen kostar en miljard att bygga men den ska stå över kanske 50 - 60 år så blir det inte så mycket per invånare.

Ann-Christin Petersén säger att det är bra tänkt vad det gäller parkeringar. Andreas berättar att det kommer finnas ett parkeringshus och handikapparkeringar precis vid entrén.

Peter Fischier frågar: Hur ser det ut med cykelparkeringar? Andreas svarar: Det finns bra cykelparkeringar där man kan låsa fast ramen.

Andreas Hagström tackar så mycket för sig och vi tackar honom för att han kom.

2022-09-06, Svar frågor från mötet 2022-05-31

- hur varmt ska det vara i respektive bassäng?

SVAR: 50 m bassäng ca 27,5 gr, 25 m bassäng och hopp 28 - 28,5 gr, undervisning 30 - 32 gr, familjebad 30 gr, barnbassäng 32 gr, bubbelpooler 36 gr, rehabbassäng 36 gr (kan sänkas vid behov)

- kommer det finnas hörselslingor i den våta miljön, exempelvis vid rehabbassängen?

SVAR: Inga hörselslingor i våta miljöer. Vid projekteringen av simhallen fanns inga tillförlitliga system för våt miljö. Frågan kan lyftas då anläggningen varit i drift en tid för att att se om nya system kommit och behov finns. I övrigt finns hörselslingor på läktare, i konferensrum, vid kassa och servering.

- kommer det vara ett kassasystem med display som kunden kan se belopp, varor etc?

SVAR: Ja, enligt Medley

- finns det optiskt brandlarm i alla utrymmen, det vill säga larm som inte bara tjuter?

SVAR: Ja i princip alla publika utrymmen finns det även optiskt brandlarm som larmar för brand.

- kommer det finnas bildstöd för personer med kognitiv funktionsnedsättning?

SVAR: Bildstöd kommer att finnas utifrån flera aspekter för dom som har svårigheter att förstå "vanlig" skyltning med text. Dialog med Medley förs om detta.

- kommer det finnas en orienteringstavla i entrén där det är enkelt att orientera sig med hjälp av symboler?

SVAR: Detta är tanken, vi håller på och tittar på det. Erfarenhet från andra ställen är att det är mycket som måste bli rätt för att den ska bli använd. Rätt placering, rätt höjd, lugn plats så den som läser inte blir påsprungen.

- kommer vi tillhandahålla stöd på hemsidan i form av bilder så att personer med funktionsnedsättning kan förbereda sitt besök?

SVAR: Dialog med Medley förs om detta.

- hur arbetar Medley med utbildning av medarbetare så att de får kunskap om hur en hörselslinga fungerar?

SVAR: De kommer att få instruktioner efter montage vid driftgenomgång.

- kan funktionsrättsföreningar boka rehabbassängen till föreningspris?

SVAR: Villkor för bokning måndag - fredag 0/.30 - 17:00 är det Social- och omsorgsnämnden som hanterar villkor. Övrig tid för bokning följer Kultur- och fritidsnämndens ordinarie avgiftsvillkor.

Anteckningar från dialogmöte om badet på US, 2021-05-11

Medverkande politiker:

  • Helena Balthammar (S) Regionråd
  • Catarina Engström (MP) Regionråd
  • Ulla Ordell (M) Regionråd
  • Eva Hellman Tjänsteman, Region Östergötland
  • Anna Moberg Beredningsgrupp, Region Östergötland

Ordförande Börje Pettersson informerar att det har blivit ett stort problem för våra medlemmar när badet på US har fått stänga ned.

Hur löser Region Östergötland problemet och finns det andra lösningar på bassängträning?

Helena Balthammar, börjar med en historik om badet. Det finns ett avtal med funktionsrättsföreningar sedan ca. 25 år tillbaka i tiden. Avtalet var tillsammans med tidigare HSO Linköping (nu FR Lkpg) NEURO, Reumatikerföreningen samt DHR. Man har gjort en utredning om bassängen som visade sig vara en bra form av rehabilitering.

Man tog ett beslut att bassängen skulle stängas under pandemin med Covid 19, det fanns en stor risk för smittspridning. Det finns i dag en stor rehab skuld. En utredning har gjorts om bassängen som visade sig inte är tillfullo tillfredsställande pga. att det är ett högt tryck på tider. Det skulle behövas ett stort behov av ombyggnad/renovering. Bassängen är i väldigt dåligt skick.

Börje P. informerar att våra grupper mår sämre i sina kroppar när de inte får sin bassängträning.

Helena B. håller med Börje P och att vi behöver ha rehab nära till de som behöver hjälp. Rehabgruppen ser över om man kan få rehab digitalt. 

Börje P. har funderingar hur det kommer att se ut efter pandemin. Vi kan inte lämna våra grupper utanför.

Börje P. anser att vi behöver hitta en lösning. Kan man inte börja med att ha en gemensam utredningsgrupp som kan arbeta tillsammans.

Helena B. informerar att det pågår ett arbete på US som undersöker bassängens skick.

Agneta Lindqvist Ordförande, Funktionsrätt Östergötlands informerar att bassängen har använts av covid patienter och lokaler i anslutning har tagits över för covid patienter. Vi vill vara med och bevaka patienters rehab. Vi behöver hitta ett sätt och prata med varandra och samarbeta.

Börje P. anser att förutom Region Ö-län bör även FR Lkpg och FR Ö-län vara delaktiga.

Börje P. understryker att det är viktigt att titta på hur avtalet skall se ut i framtiden.

Agneta L. påpekar att det finns ett övergripande avtal där föreningslivet även kan bola lokaler på ex. vårdcentralen kostnadsfritt när de står tomma.

Anteckningar från dialogmöte om äldre med funktionsnedsättningar, 2020-02-18 

Lotta Bäckman: Social- och omsorgsnämnden har verksamhet för människor med funktionsnedsättning. Vi har börjat att fördubbla människors livslängd. Frågor kommer upp hela tiden om hur vi ska göra, även personal undrar. Behöver man flytta? Kan man bo kvar? Personal kan utbildas efter behov samt borde gå att individanpassas. Forskningen har inte kommit så långt ang. personer med utvecklings/funktionsnedsättningar som får en demenssjukdom. Vi har svårt att utbilda personal när vi inte kan förutsätta behoven men kan men kan ställa högre kvalité på personalen.

Ann-Cristin P. informerar att det finns två LSS boenden där personalen har en högre utbildning. Boendet (Ekbacken) har sju platser men samtidigt att behov finns händer det att det finns två tomma platser. Detta kan bero på dålig information, så det är av stor vikt att informera om att detta boende finns och att det inte är åldern som styr. På Gräsgatan finns ett gruppboende där det nu finns två lägenheter som har stått tomma i snart ett halvår trots köer till LSS boende. Varför?

Gunnel S. ställer frågan: när man fyller 65 år och inte längre ingår i LSS vad fungerar för att inte enbart sitter hemma. Man förstår inte varför man inte får vara med i daglig verksamhet längre när man har fyllt 65 år. Man är frisk men har ingenting att göra på dagarna.

Susanne L. vill skicka med att personer med talsvårigheter många gånger glöms bort. Den enskilda personen som har talsvårigheter har också behov att lyssnas på.

Christoffer O. anser att frågan om äldres ensamhet är en intressant fråga, det borde gå att se till att alla har möjlighet till aktiviteter oavsett ålder och funktionsnedsättning.

Lotta B. är inne på att den ordinarie verksamheten borde kunna ge alla en bra vardag.

Elisabeth S. informerar att det finns en "världsmästare" i forskning om äldre med funktionshinder som heter Eva Jeppsson Grassman (Linköpings universitet). Elisabeth undrar hur ser det ut i andra kommuner och vilka är bra inom äldre med funktionsnedsättningar/diagnoser.

Ann-Christin P. informerar att fast man är äldre men har ett intellektuellt som en 10 åring behöver man ha sinnesträning. Ett bekymmer finns att när man får en svår sjukdom och ligger på sjukhus får man inte ta med sin assistent. Hur vet personalen om patientens behov?


Louise B. Min dotter fick en hjärnskada vid tre månaders ålder. Vid 20 år får hon inte längre en ny rullstol.

Efat S: Det finns personer med synnedsättning, hur klarar de sig.

Lisa K. informerar att i den nya simhallen kommer det inte att finnas ledstråk från biljettkassan in till omklädningsrummen. En person med synnedsättningar vill väl också bada och simma.

Problem har uppstått på SAAB arena, personer med assistent får inte längre sitta bredvid varandra enligt brandmyndigheten samt att de personer som får syntolkning inte får ta med sin ledarhund in på arenan. Dessa frågor kommer upp på RFD den 13:e mars.

Ann-Christin P. tar upp det omdiskuterade ämnet: kontantfritt som är ett stort dilemma för alla funktionshindrade som behöver ha hjälp med bankärenden/betalningar, och som är direkt diskriminerade.

En diskussion fördes att personer som har handikapparkeringstillstånd skall hädanefter betala parkeringsbiljett och är ej längre gratis. Det kan hända att biljettapparaten är långt bort. Lotta B. informerar att nu är det smidigt med parkeringsappar.

Lotta B. informerar att (S) har startat en grupp som ser över färdtjänstavta.

FR Lkpg har haft ett möte med Muharrem Demirok, Samhällsbyggnadsnämnden, om det stora missförhållandet om färdtjänstavtal. Muharrem lovade att se över om det går att ändra i avtalet och ta kontakt med oss igen. Nu har två månader gått och fortfarande inget svar trots påminnelse från vår sida. Efat S. skriver ett nytt brev till Samhällsbyggnadsnämnden.

FR Lkpg har för avsikt att anmäla färdtjänstavtalet till Kommunstyrelsen samt ett fall till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Christoffer informerar att hans parti (S) har skrivit en motion att man vill se över språkkunskaperna för hemtjänstpersonal och göra en dokumentation om förutsättningar i äldreomsorgen.

13 miljoner skall bort inom äldreomsorgen, men in med mer digitalisering. Det kommer att bli mycket hårdare om två år med ekonomin.

Lotta B. kommer att ta med sig om flexibla gränsdragningar, mer info vad som finns för aktiviteter för personer med funktionsnedsättningar och färdtjänsten arbetar vi redan med.

Anteckningar från dialogmöte om färdtjänst, 2019-11-26

§ 7. Färdtjänst:

Kansliet har varit i kontakt med Muharrem Demirok (C) ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden, för att boka in ett möte och diskutera alla försämringar i avtalet om färdtjänst som trädde i kraft den 1 juli 2019.

Kommunen bryter mot mänskliga rättigheter och Kommunlagen, vi kan använda oss av barnkonventionen.

Vi kan komma att stämma Kommunen.

Ann-Christin informerar att ett flertal av medlemmarna inte kan gå på sin rehab träning för att inte färdtjänsten kommer i tid men måste endå betala för rehab träningen vilket blir en stor kostnad för den enskilda individen samt att hälsan försämras av utebliven träning.

Vad går att omförhandla? Kan vi föra ärendet till en juridisk instans?

En fråga kommer att vad skall vi göra med alla fallbeskrivningar vi fått in. Börje har förslag att Muharrem får läsa upp dem på ett nämndsammanträde.

I första skedet tar vi ett litet möte med Muharrem och bjuder även in Mari Hultgren (S) vice ordf. i Samhällsbyggnadsnämnden, Anders Näkne, Peter Sondelius, Börje Pettersson samt Ann-Christin Petersén.

Anders anser att vi borde uppmärksamma Muharrem att det inte finns tjänstemän som begriper bättre och inte har kunskap.

Efter det mötet blir det ett större möte där Ann-Christin har förslag på att inbjudan går till alla nämnder och Kommunfullmäktige (ordförande) och ställer bl.a. frågan : vem har ansvar för avtalet. Vi skickar in alla fallbeskrivningar till Muharrem när vi har bokat in det lilla mötet.

Ann-Christin vill poängtera att vi måste ta upp frågan på RFD eftersom detta är ett stort ärende för oss.

Anteckningar från dialogmöte om Fontänhus, 2019-09-24

Kvällens gäst: Magnus Wallman, Motala Fontänhus:

Magnus presenterar bakgrunden till Fontänhus och hur det hela startade på slutet av 40-talet i New York. I dag finns nästan 300 klubbhus i mer än 30 länder.

Klubbhusen arbetar lika med 37 riktlinjer i hela världen. Var 3:e år blir alla hus ackrediterade så att man följer riktlinjerna.

Alla Fontänhus har en världskonferens vart annat år.

Medlemskap i ett Fontänhus räddar liv och sparar pengar åt samhället och vi behöver bli bättre på att berätta varför, inte bara vad. 

Kvällens andra gäst är Lotta Borg, Lotta presenterar sig och informerar att hon arbetar som LSS lots samt med föreningsbidrag för Äldrenämnden och Social o omsorgsnämndens ansvarsområde. Kommun lagen är grunden för kommunala bidrag och är likvärdig för alla.

Lotta går igenom reglerna för föreningsbidrag enl. kommun lagen (finns på Linköpings kommuns hemsida). Nämnden tar beslut om sitt ansvarsområde och bidraget är ett frivilligt bidrag.

Anteckningar från dialogmöte om utbildning färdtjänst, 2019-05-21

Kvällensgäster:

Charlotta Holmgren gruppchef, särskild kollektivtrafik

Mikael Sanfridson Vice ordf. äldrenämnden, kommunalråd

Charlotta informerade om särskild kollektivtrafik och berättade om rutiner inom särskild kollektivtrafiken.

Mikael informerade att numera blir utbildning för chaufförerna. Färdtjänst kommer också att erbjudas vinterfärdtjänst.

Anteckningar från dialogmöte om trösken mellan vård i Regionens regi och hemsjukvård, 2019-02-19 

Vi har haft dialogmöte och bjudit in Ann-Charlott (Lotta) Bäckman (S), Vice ordförande social- och omsorgsnämnden Mikael Sanfridson (S)

Kommunalråd, vice ordförande äldrenämnden och Helena Balthammar (S), regionråd, 1:e vice ordförande.

Vi skulle diskutera trösken mellan vård i Regionens regi och hemsjukvård.

Den 1 januari 2014 genomfördes en kommunalisering av hemsjukvården i ordinärt boende i Östergötland. Reformen innebar att ansvaret för sjukvård i hemmet överfördes från Landstinget i Östergötland (nuvarande Region Östergötland) till kommunerna i länet.

Vi diskuterade Kompetensutveckling och fortbildning upplevs vara otillräcklig för personal i den kommunala hemsjukvården.

Beskrivna brister i informationsöverföringen, för samarbetet och för patientsäkerheten.

Anteckningar från dialogmöte om fördröjning av hjälpmedels reparation,
2018-11-27

Kvällens gäst; Mikael Sanfridson ordförande i äldrenämnden.

Mikael var gäst hos oss och vi diskuterade framtidens planer.

Idag pratade vi om att det dröjer en längre tid att få sina hjälpmedel reparerade.

Mikael har framfört våra diskussioner till Sodexo (QUALITY OF LIFE SERVICES, service för livskvalitet - service som ökar välmående, effektiviserar samt hjälper företag och organisationer att prestera bättre).

Det kommer att bli en uppföljning av våra krav.

Vi informerade om övergången från barn- till vuxenhabilitering hos ungdomar och unga Vuxna och vad som händer när man fyller 18 år.

Han informerade också om att Omsorg och socialnämnd slås ihop i en helhet den första januari som kommer att bli bättre och man kan arbeta närmare brukaren och bedömningarna av behov och vilken verksamhet som skall finnas.

Torsdagen den 29:e november tas beslut om hemtjänst på 60 timmar i månaden.

Inget boende skall ligga under 85% i trygghet/kost/kvalité m.m. En stor vinst är att vi sedan januari 2015 har arbetat tillsammans med omsorgs o socialkontoret.

Mikael informerade att Kultur o fritidsnämnden har fått ett extra påslag med 4 miljon, och av dessa medel skall 45% gå till funktions nedsatta.

Anteckningar från dialogmöte om Psykisk ohälsa, 2018-05-22

Agneta Björk var gäst hos oss och talade om Psykisk ohälsa och Psykiatrisk samsjuklighet.

Hon pratade om att Personer som har ett missbruk eller beroende samt en psykiatrisk störning eller sjukdom är en extra utsatt grupp med åtta gånger högre dödlighet än normalgrupp.

Missbruket kan orsaka eller förvärra psykiatrisk problematik, och psykiatrisk problematik ökar i sin tur risken för missbruk. Samsjukligheten förvärrar både missbruket och de psykiska problemen och effekten av insatser kan gå förlorad om man inte samtidigt behandlar missbruket och den psykiska sjukdomen. Ju allvarligare psykiatrisk sjukdom eller störning, desto större risk att också hamna i missbruk, denna kombination ökar dessutom risken för vålds- och självmordshandlingar betydligt.

Hon pratade också om "Rör inte min kompis" kompani.

Tänk att behöva glasögon och inte få använda dem. Precis så kan det vara för en person som använder sin keps, huva eller mössa för att hen har behov av att skärma av intryck.

Anteckningar från dialogmöte om aktuella handikappolitiska frågor, 2018-02-20

Katarina Svensson. informerar att Reumatikerföreningen har bjudit in politiker till en paneldebatt inför valrörelsen den 14:e april kl. 13.00-15.00 NEURO förbundet arbetar med en kampanj att alla län skall ha ett komplett Neuroteam som skall bestå av: neurolog, specialistsjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, kurator, sexolog, dietist och psykolog.

Ann-Christine Petersén från NEURO föreningen informerar att NEURO har tagit fram 12 frågor och uppmanar sina medlemmar att lista fem frågor som de vill lyfta med politiker i valrörelsen under 2018. Ann-Christine Petersén håller på att läsa igenom partipolitiska program inför valrörelsen och önskar att vi måste hitta ett gemensamt område att arbeta tillsammans för.

Bo Svensson från DHR föreningen önskar att man gör en manifestation med politiker inför valet.

Frågan togs upp om det finns någon specifik tillgänglighets dag t.ex. som SRF har Vita käppens dag. Kansliet undersöker frågan.

Börje Pettersson ordförande i Funktionsrätt Linköping har ett önskemål att bjuda in Barbro Westerholm (L) för att diskutera äldrefrågor om bl.a. reducerade avgifter, bostadstillägg, förbehållsbelopp m.m.

Börje Pettersson har en önskan att någon/några tillsammans med kansliet hjälper till att anordna seminarium, konferenser etc.

Börje Pettersson har önskemål att de som är gode män gör sitt arbete fullt ut. Börje P. är inbjuden till god man föreningen den 27:e februari.

Volontär Magnus Kullander från Operation Smile, föreläser på Funktionsrätt Linköpings årsmöte den 27:e mars. Mötet börjar en timme tidigare, 17.30.

RFD:Råd för funktionshinder och delaktighet, RFD

Caroline Beinerfelt kansli/RFD informerar att det finns en kontakt på Birgittaskolan med uppdrag från kommunen att fånga upp de elever som har funktionsnedsättningar som inte får godkända betyg och därmed hamnat mellan stolarna. Caroline B. tar kontakt med personen och bjuder in till ett RFD möte.

Bevakning av situationen om ny simhall.

Handikapplan för Linköpings innerstad: belysning.

Vad händer med gångstråk i G:a Linköping.

Karoline Hällgren var på kansliet den 12:e februari för att gå igenom nya tillgänglighetsåtgärder i kommunen.

Caroline B. informerar om att Funktionsrätt Linköping blir inbjudan till arbetsgruppen Utbildnings-, kultur och fritidsfrågor för att diskutera tillgänglighet.

Caroline B. arbetsgrupp kommer att ha uppföljning av handikappolitiska programmet.

RFD kommer och arbeta med att se över vilka förändringar som har blivit under denna mandatperiod. Börje P. har en ide att vi tar kontakt med Corren och få till ett reportage att visa upp all utemiljö som har blivit tillgängligt. Ex: badet i Viggeby, badet i Johannelund, Tinnerö naturreservat med Rosenkällasjön, Kärna mosse, Lill Valla, Stångopromenaden m.fl.

Anteckningar från dialogmöte om NAD projektet, 2017-11-28

Ellen Larsson, NAD projektet har varit hos oss och informerade om sin projekt. Ellen inleder med att informera vad NAD står för; Nätverk, Aktivitet o Delaktighet.

  • NAD vänder sig till nyanlända personer som önskar få nya vänner och kompisar. Hur kan man få nya vänner? Jo, i föreningslivet.
  • NAD vänder sig till personer med uppehållstillstånd och aktiviteterna i föreningar är en del av etablerings planen. NAD vill främja språk, hälsa och nät verkande.

Personerna får träffa föreningar fyra till åtta tillfällen och för det får föreningen 1 500 kr/person vilket betalas ut av Länsstyrelsen. Projektet vänder sig enbart till vuxna tillsammans med arbetsförmedlingen. Projektet möjliggör till utbyte, inspiration, samarbete till alla berörda parter. Nästa år kommer det att arrangeras en träffpunkt för att byta erfarenheter.